Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära.

Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av Rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lönen för idrottslärare i Stockholmsregions grundskolor. Våra frågeställningar var:? Hur efterlevs ÖLA 00 ute på de utvalda grundskolorna, enligt idrottslärare och Rektorerna?? Vilka faktorer påverkar idrottslärarnas löner på de utvalda grundskolorna, enligt idrottslärarna och Rektorerna?? Finns det skillnader mellan vilka faktorer som idrottslärare och Rektorer anser påverkar idrottslärarnas löner på de utvalda grundskolorna?? Kan humankapitalteorin förklara vilka faktorer som påverkar idrottslärarnas löner?MetodVi har använt oss av en enkätundersökning där majoriteten av frågorna var kvantitativa med fasta svarsalternativ men vi hade också några kvalitativa frågor för att få öppnare svar. Vårt urval bestod av idrottslärare och Rektorer ifrån 55 utspridda kommunala grundskolor i 25 kommuner i Stockholmsregionen. Dessa samarbetade med Idrottshögskolan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen under år 2004.

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är Rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram.Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte?I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen?MetodI studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande Rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrån ett lärarperspektiv.Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små.

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning.Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna.

Enligt Skolverket är förskolans uppgift att lägga en grund för ett livslångt lärande, miljön ska locka till lek och det ska finnas utmaningar. Utemiljön är bra för barnens lek och därmed utvecklade för att det är genom lek som barn utvecklas. Lingua Montessoriskola ligger i Lund och har flyttat till nya lokaler. De behöver nu en bra skolgård. Maria Jacky, Rektor, vill att skolan ska utformas med naturmaterial för att de vill passa in i omkringliggande miljö. De vill inte ha några stora färgglada lekredskap. Målet med arbetet är att ge ett par bra förslag till hur de kan utforma sin utemiljö med naturmaterial och växter.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar motivationsskapande med sina elever på grundsärskolan trots att elevernas betyg inte har någon betydelse för deras framtida gymnasiesärskolestudier. Studien utgick från följande frågeställningar:- Hur upplever lärare på grundsärskolan att de motiverar eleverna att utveckla sina kunskaper och färdigheter i enlighet med kursplanernas mål? - Vilken betydelse anser lärare på grundsärskolan att betygen har för elevernas motivation och lärarnas motivationsskapande arbete i skolan?- Hur upplever lärarna på grundsärskolan att de ges förutsättningar för att arbeta motivationsskapande samt att utveckla sin yrkesroll?Studien tog sin utgångspunkt i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen då det var lärarnas egna levda erfarenheter som var intressanta att ta del av. Livsvärlden är den värld där vi lever tillsammans med andra människor (Bengtsson, 2005). Då specialpedagogik som ämne är tvärvetenskapligt ryms det inom flera olika perspektiv och denna studie knyter an till det sociokulturella perspektivet då samspelet mellan lärare-elev var av stor betydelse samt dilemmaperspektivet då lärare dagligen möts av utmaningar av olika slag.Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer som noggrant transkriberades.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en Rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.

Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit Rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal Rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa Rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på Rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i.För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika Rektorer på 6 olika skolor.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur Rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma Rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasieRektorer.

Introduktion: Skolsköterskans omvårdnadsarbete styrs bl.a. av sekretesslagen. I juli 2011 kommer vissa ändringar i offentlighets och sekretesslagen börja tillämpas. Dessa förändringar leder till att skolsköterskornas sekretess gentemot skolpsykolog, kurator, specialpedagog, Rektor som ingår i elevhälsan delvis luckras upp. Svenska skolläkarföreningen och Skolsköterskornas riksförbund befarar att detta kan komma att negativt påverka skolhälsovårdens relation till elever och föräldrar.

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning.