Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej".

Syfte: Vad upplever lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning,ger dem arbetstillfredsställelse?Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsställelsesom ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och Pontén (2004) menaratt man måste använda sig av fler modeller när man försöker förstå fenomenet.Fler av modellerna som använts i undersökningen har gemensamt attman anser stöd och bekräftelse från kollegor som viktiga faktorer för upplevelsenav arbetstillfredsställelse. Ytterligare en faktor är möjlighet att utvecklasinom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbeteundersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör attlärare lär sig av den och utvecklas i sitt arbete.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och Rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Elevinflytande ska enligt läroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas på olika sätt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen är att på Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jämföra elevers, lärares och Rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebär i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbättra elevinflytandet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med elever, lärare och Rektor på skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att använda mig av tidigare forskning på området.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen på mobbning som hela arbetet grundar sig på är att mobbning existerar när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter någon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstå uppkomsten av mobbning. Dessa är utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om återupprättande rättvisa. Undersökningen är utförd på en livsvärldsfenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

-------------------------- 4AbstractThis study is a qualitative case study in order to delineate how visible learning processes in the classroom. The study draws its theory from researcher John Hattie's findings about effective teaching. Data collection is taken from a class in grade 2 in a medium-sized Swedish municipality. The result demonstrates how the communication takes place in the classroom based on the teacher's strategies and planning in relation to pupils' interests and their own initiative. Is there a mutual feedback between teachers and students while teaching? From five perspectives, and the definition of what visible learning is all about, the results shows many good examples of excellent teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsärskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. Frågeställningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lärprocesser samt vilka verktyg de använder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tänker kring kunskapsbedömningen i grundsärskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsättningar eleverna ges för att utveckla sina förmågor. För att finna svar på studiens frågeställning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsärskolan som alla har en lång erfarenhet inom skolans värld. Studiens resultat visar att det arbetas på ett formativt sätt där elever på olika sätt får vara en del i sin kunskapsinhämtning men vad det gäller att analysera resultat, utvärdera och förändra undervisningen var det ingen pedagog som använde sig av detta för att förändra sin undervisning. Resultatet visar också att Rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsärskolan kring formativa bedömningsprocesser.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två Rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten.

SAMMANFATTNING: Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några Rektorers syn på specialpedagoguppdraget ? Vad förväntar sig Rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammets examensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommande yrkesprofession bland Rektorer ute på skolorna. Vi vill belysa detta från Rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda Rektorer i Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur Rektorer ser på specialpedagogisk verksamhet. Vi sände ut en onlineenkät där Rektorerna svarade på frågor om verksamheten, verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt. Undersökningen visade att Rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten är viktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och Rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt Rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur Rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja Rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur Rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad Rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker Rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare Rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle Rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd Rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får Rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till Rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om Rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om Rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan Rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att Rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans Rektor samt Rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka modersmålets betydelse för måluppfyllelse hos polsktalande nyanlända elever i grundskolan. Ett mål är att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning på sitt modersmål och de som inte har fått den.Frågeställningar:? Vilka svårigheter möter nyanlända elever i den svenska skolan, på grund av otillräckliga kunskaper i svenska?? Hur påverkas nyanlända elevers inlärningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjälp av modersmålslärare?? Hur ser stödet ut på modersmålet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag är intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas föräldrars uppfattning och erfarenheter om modersmålets betydelse för måluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika årskurser, från åk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd på sitt modersmål och som inte har fått det.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? ? En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara.