Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en Rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är Rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i Rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande Rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder på en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i ämnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen på avdelningen, samt biträdande Rektor. Barngruppen är åldersblandad med 14 platser varav sex platser är för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn på funktionshinder, då förskolan ligger i ett invandrartätt område. En del av materialet behandlas utifrån det sociokulturella perspektivet.

Denna studie syftar till att unders?ka Rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser Rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt Rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka Rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat Rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt Rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka åtgärdsprogram från år 2 upp till år 6 för att se om det ur åtgärdsprogrammen går att utläsa om de används som ?levande dokument? i arbetet med att hjälpa elever att utveckla sitt matematikkunnande, samt i vilken utsträckning de uppfyller kraven från nationella föreskrifter och även den undersökta kommunens ambitioner.Frågeställningar:- Hur beskrivs elevers matematiksvårigheter i åtgärdsprogrammen?- Vilka stödåtgärder sätts in?- Hur utvärderas och följs de insatta åtgärderna upp?Teori: Åtgärdsprogrammen har tolkats utifrån en hermeneutisk tolkning. Metod: Studien är en fallstudie av en kommun i västra Sverige. Empirin i undersökningen består av åtgärdsprogram från tio elever som haft åtgärdsprogram från år 2 till år 6. Resultat: Det som framkom i studien var att ofta hade eleverna samma svårigheter i deras olika åtgärdsprogram.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Sveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med Rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett Rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och Rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.