Sök:

Sökresultat:

688 Uppsatser om Rekrytering av volontärer - Sida 31 av 46

VFU- en vÀg in i arbetslivet? : En kvalitativ studie som behandlar arbetsgivares vÀrderingar av erfarenheter frÄn verksamhetsförlagd utbildning.

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker?s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker?s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results.

StyrelseutvÀrdering i teori & praktik

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva styrelseutvÀrdering i nÄgra relevanta teoretiska sammanhang, kartlÀgga styrelseutvÀrdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestÄtt av en enkÀtundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förstÄelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick frÄn ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvÀrdering.

Kompetens i styrelsen : om rekrytering och motivation i skogsÀgarföreningarna

Syftet med arbetet Àr att klargöra vilka kvalifikationer man kan krÀva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsÀgarföreningarnas styrelser), hur en framgÄngsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gÄ till samt hur man ska motivera personer med rÀtt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsÀgarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kÀnnetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsÀgarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha smÄ styrelser, som fokuserar pÄ de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera pÄ vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter mÄste föreningen identifiera vilka de önskvÀrda kompetenserna Àr. Styrelsen mÄste lyfta sig frÄn det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett Àgarperspektiv.

Rekrytera olika : En kvalitativ studie av fyra olika organisationers val av rekryteringsmetoder

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer anvÀnder vissa rekryteringsmetoder. UtifrÄn detta syfte formulerades en frÄgestÀllning om vilka bakomliggande orsaker som kan pÄverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav tvÄ verkade inom privat sektor och tvÄverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna anvÀnder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsÀttandet av lediga tjÀnster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig pÄ olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvÀrld, makt och styrning samt tillgÄngen pÄ resurser.

Kompetensförsörjning med hÀnsyn till pensionsavgÄngar och den demografiska utvecklingen: En kvalitativ studie om kompetensförsörjning i LuleÄ kommun

Detta Àr en kvalitativ studie om kompetensförsörjning inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade i LuleÄ kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur LuleÄ kommun förbereder arbetet med kompetensförsörjningen inom omrÄdet vÄrd och omsorg om Àldre och funktionshindrade, dels med avseende pÄ rekryteringsbehovet till följd av pensionsavgÄngar och en Äldrande befolkning, dels ambitionen att höja personalens kompetens och slutligen utifrÄn en ny arbetsmarknadssituation. Det sker idag en betydande generationsvÀxling pÄ den svenska arbetsmarknaden dÄ den stora gruppen 40-talister lÀmnar arbetslivet. LuleÄ kommun stÄr inför bÄde kvalitativa och kvantitativa utmaningar dÄ en stor grupp 40 och 50-talister ska gÄ i pension. HÀrigenom uppstÄr ett ökat rekryteringsbehov av personal samt ett ökat behov av utbildad personal med lÀgst undersköterskeutbildning.

Vinnande strategier för överlevnad : Fallstudier pÄ smÄ och medelstora nÀthandelsföretag

Det rĂ„dande samhĂ€llsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler mĂ€nniskor Ă€n nĂ„gonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste Ă„ren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, sĂ„ Ă€r rekryteringen till de olika universiteten nĂ„got skev. Resultatet blir att det uppstĂ„r ett enormt söktryck pĂ„ vissa skolor, medan en del fĂ„r svĂ„rt att fylla platserna. Ett annat dilemma Ă€r att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket ocksĂ„ bidrar till denna effekt.

Genom en rekryterares ögon, en kvalitativ studie om rekryteringsprocesser

Abstrakt:Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och dÀr syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för rekrytering och förstÄ pÄ vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lÀmplighet. FrÄgestÀllningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och pÄ vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lÀmplighet? För att besvara frÄgestÀllningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lÀmpliga sökande.

"Det har betydelse!" Kvinnligt nÀtverk inom Blekinges polismyndighet

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Det var livet att slÄss, att alltid vara en krigare : En studie om unga i vit makt

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment.

Strategiska val för talangtillgÄng -och dess pÄverkan pÄ det intellektuella kapitalet

Syfet Àr att belysa hur det intellektuella kapitalet pÄverkas av företags olika metoder nÀr de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bÀttre allokering av talangerna eller lÄter leverantör tillhandahÄlla talangerna. Metoden bestÄr av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nÀmnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen Àr baserad pÄ en abduktiv forskningsprocess som till grunden Àr explorativ dÄ belysandet utav talangtillgÄngen inte varit given frÄn början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK pÄverkas av företags metoder nÀr de knyter till sig kunskap.

Etnisk kvotering till polisutbildningen : Fördel eller nackdel?

Ser man över vilka personer som studerar pÄ polisutbildningen Àr det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det Àr en stor variation av bÄde killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, Äldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utlÀndsk hÀrkomst Àr den mÄlgruppen som Àr underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det Àr alldeles fÄ personer frÄn den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svÄraste gruppen att rekrytera inom den kategorin Àr tjejer med utlÀndskt ursprung.

Att effektivisera en rekryteringsprocess för nyutexaminerade studenter

Problem PÄ arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjÀnsten. Saknas sÄdan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anstÀller en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats Àr att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet Àr att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större vÀrde för uppdragsgivaren till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr vi med hjÀlp av olika modeller analyserar resultatet frÄn intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i SkÄne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte.

Att konkurrera i en generationsvÀxling : Det personliga varumÀrkets betydelse i rekryteringsprocessen

Sverige stÄr idag inför en generationsvÀxling och förÀndring pÄ arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svÄrare att skilja sig frÄn mÀngden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tÀnka pÄ sitt personliga varumÀrke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fÄtt en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förstÄelse för be-greppet personligt varumÀrke. Vi ville med denna uppsats fÄ fram vad det personliga va-rumÀrket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick frÄn behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumÀrket samt hur man pÄverkar och utvecklar sitt eget personliga varumÀrke. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vÄrt resultat.

Personalrekrytering : Rekryteringsprocessen inom detaljhandeln

Problem: Det sÀgs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgÄngar och i vÄr bakgrund kan man lÀs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vÄr problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna pÄ, vid urval bland kandidater till en tjÀnst?Syfte: Syftet med denna rapport Àr att fÄ en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta Àmne. Viss önskan finns ocksÄ om att fÄ kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vÄrt framtida sökande av arbete.Metod: VÄr rapport undersöker hur rekryterare gÄr till vÀga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjÀnst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

AlumninÀtverk : ? vilka Àr fördelarna och finns det nÄgra nackdelar för privata företag att driva ett alumninÀtverk?

Bakgrund: AlumninÀtverk Àr ett nÀtverk för tidigare anstÀllda pÄ ett företag eller för examinerade studenter frÄn högskola eller universitet. AlumninÀtverk Àr ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anstÀllning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen dÄ ett företag vill behÄlla kontakten med sina före detta medarbetare.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrÀtta alumninÀtverk och vilken effekt det fÄr nÀr ett företag inrÀttar ett alumninÀtverk.Metod: För att uppnÄ syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat ett konsultföretag inom omrÄdet alumninÀtverk för att erhÄlla ett expertutlÄtande och fyra företag som idag driver alumninÀtverk för sina tidigare anstÀllda.Slutsats: Alla företag jag har intervjuat Àr överens om att fördelarna med ett alumninÀtverk Àr mÄnga. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affÀrsnÀtverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden Àr fördelarna som frÀmst tas upp. Min slutsats Àr att fler företag bör börja arbeta med alumninÀtverk för jag tror att generation Y krÀver en strategisk Employer Brandprocess dÀr alumni Àr en viktig del.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->