Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

En bostadsgård är ett viktigt uterum för de som bor i lägenhet. Saknar man en egen trädgård kan bostadsgården bidra med kvalitéer som är svåra att uppnå någon annanstans. Frisk luft, växlighet och Rekreation nära bostaden är värdefullt för många människor. Trots detta är bostadsgårdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentområden så finns det inga undersökningar om vad studenter vill använda sin bostadsgård till.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

SammanfattningDet här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för Rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära Rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Friluftsliv är ute i naturen där upplevelsen av naturen är viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och Rekreation, inte jämförelse eller prestation med tävling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lärare tycker och tänker om friluftsliv i skolan på idrotten, främst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hälsan. I studien har jag valt att använda mig av kvantitativ metod, det vill säga enkäter till elever, lärarna har jag inriktat mig på att intervjua. Studien har omfattat två stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkäter genomförts och bearbetats samt intervjuer med två stycken lärare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som något bra för hälsan.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för Rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och Rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Gävle Strand är ett bostadsområde under uppbyggnad på halvön Alderholmen öster om Gävle centrum. Med närheten till havet, Gavleån, centralstationen och Gävle centrum är området mycket attraktivt för bostäder. År 2007 stod den första etappen av Gävle Strand färdig och den andra etappen förväntas stå klar för inflyttning år 2011. Från Gävle kommuns sida har man haft stora planer för området inte bara när det gäller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnära Rekreation, luftiga och välplanerade lägenheter och god tillgång till kollektivtrafik. Man har även velat skapa en arkitektur som är nytänkande och skapar diskussion. Väster om Gävle Strand finns två befintliga områden som självklart påverkas av Alderholmens förnyelse. Dessa är miljonprogramsområdet Öster och ett magasinsområde som idag inte används som bostäder. Arbetet går ut på att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre områdena och på så sätt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer från de befintliga områdena till det nya. Analysen berör också de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för Gävle Strand men som inte kan återfinnas i de närliggande områdena.