Sökresultat:
263 Uppsatser om Rekreation - Sida 7 av 18
Rekreativa och funktionella hundrastgårdar : ökad vardagsrekreation som möjlig lösning på en urban konflikt?
Hunden är en stor del av många människors liv. Det bör därför rimligen finnas gott om offentliga ytor i våra städer som erbjuder umgänge och Rekreation för hundar och hundägare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att få fram hur vi planerar för hundar i våra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen består av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i våra offentliga miljöer. En specifik studie angående hundrastgårdar presenteras, då rastgårdarna ofta är de enda områdena i städer som specifikt är utformade för hundarna.
Att köpa sex i vardagspusslet - en studie om personer som köper sexuella tjänster och lever i en parrelation
Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.
Vacker inverkan på landskapet : hur skånska kommuner hanterar jordbruksmark i översiktsplaneringen
Världen står inför en utmaning vad gäller livsmedelsförsörjningen. I Skåne finns några av världens bästa jordar och gynnsamt klimat för livsmedelsproduktion. Skåne är även en tillväxtregionen vilket innebär att
det är många intressen som slåss om den begränsade resursen mark som finns. Den här studien fokuserar på hur kommunerna i Skåne förhåller sig till jordbruksmark i översiktsplaneringen. Syftet med studien har varit att
visa på hur skånska kommuner hanterar resursen jordbruksmark i översiktsplaneringen.
Lek- och lärande om naturen : barnperspektiv på utvecklingsmöjligheter av Slättängsområdet
Uppsatsen upplägg börjar med en fördjupning i litteraturen. Här sammanställer jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvändning som jag uppfattar som viktiga utgångspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förståelse för hur barn tänker och upplever sin lekmiljö. Målgruppen är barn från 1 till 12 år. Undersökningen består av två huvudmoment, miljöanalys och gåturer.
Beslutsunderlag för besökarundersökningar : en förstudie av Upplandsstiftelsens naturområden
Upplandsstiftelsen är en organisation med målet att gynna friluftslivet i Uppsala län. De förvaltar ca trettio naturreservat, Rekreationsområden och Upplandsleden. Besökarundersökningar kan ge information som är användbar för att bidra till stiftelsens mål. Syftet med arbetet var att fram en plan för genomförande av upprepade besökarundersökningar på stiftelsens områden och leden. Planen skulle inkludera besökarstudier och besöksräkning.
Artificiell natur : om ett kalkbrotts brytpunkt mellan industri och natur
Genom att undersöka begrepp som natur,
det vilda och det sublima, i en idéhistorisk
tillbakablick baserad i västerländsk
kulturtradition, presenteras en ny möjlighet
för efterbehandling av kalkstensbrottet
Västra brottet i Slite på Gotland. En analys
av platsen och tidigare nämnda begrepp
leder till en förändring av det befintliga
förslaget på efterbehandlingsplan. Denna
aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt
ligger i införande av habitat. Förslaget i detta
arbete är att en ?social efterbehandling?
som har möjlighet att aktivera hela orten
tillförs.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå Rekreation,
miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller
tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå
kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en
kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har
bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå
kommun.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord
på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå Rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.
Uppdraget är inget vi hittar på : En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag
Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och Rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.
Helandet av Stockholms sår : En analys av projektet Västra City
Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other. In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called Mälarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like City banan and tram named Spårväg City construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in.How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community ? a city park, for example?.
Platser för avskildhet : Att få vara ifred i offentliga rum
Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden.
Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential
Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom Rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.
Vilka aktiviteter iranska kvinnor fyller sin vardag med - En dimension av delaktighet
Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.
Burträsk mitt i världen: ortsanalys och förslag på fysiska åtgärder
Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.
Läsvila och bänkbok? : Skönlitteraturens funktion i förskola och skola
Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.