SAMMANFATTNINGInledning:Trots gĂ€llande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor inte tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av mĂ€nnen motionerar tvĂ„ gĂ„nger per vecka. Tidigare studier visar pĂ„ vilka hinder som finns för regelbunden motion, Ă€ven möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utstrĂ€ckning.               Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna pĂ„ en hĂ€lsofrĂ€mjande nivĂ„.Metod: Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Fem subkategorier vĂ€xte fram genom analys av det manifesta innehĂ„llet: "Har tidigare motionsvana", "TillgĂ„ng till socialt stöd", "Viktigt med tillgĂ€nglighet", "Önskan om sjĂ€lvförbĂ€ttring" och "FörmĂ„ga att prioritera trĂ€ning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".Konklusion: Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonĂ„ring Ă€r av stor betydelse nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„gan att motionera regelbundet i vuxen Ă„lder.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.

Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka och följa upp utvalda hÀlsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad vÄren 2008. FrÄgestÀllningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda sjÀlsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nÀtverk?3.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmĂ€rgsskadade har gĂ„tt frĂ„n att förlĂ€nga levnadslĂ€ngden till att förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvĂ€rdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbĂ€ttrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan pĂ„verka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmĂ€rgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poĂ€ngsattes enligt PEDro Scale.

Bakgrund: Senare Ärs forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvÀrvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhÀlle har god kunskap om hur de upprÀtthÄller en bra livsstil. Men trots detta sÄ fortsÀtter mÀnniskor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet pÄ recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjÀlp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvÄrd och hur de upplevde sin livskvalitet utifrÄn utförda egenvÄrdsÄtgÀrder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes pÄ en vÄrdcentral dÀr nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick sjÀlva avgöra deltagande genom att kontakta vÄrdcentralen. Data strukturerades med en innehÄllsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvÄrd, upplevelse av livskvalitet, egenvÄrdsÄtgÀrder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvÄrdsÄtgÀrderna var frÀmst kost och fysisk aktivitet men Àven fotvÄrd, synundersökningar, stresshantering, blodsockermÀtning, hÄlla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

Lekplatser, förskolegĂ„rdar och skolgĂ„rdar Ă€r nĂ„gra av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn Ă€r beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt frĂ€mjar deras hĂ€lsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehĂ„ll, kuperad terrĂ€ng och vĂ€xlighet. Den ska ocksĂ„ locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spĂ€nnande, utmanande och vĂ€cka barns nyfikenhet, upptĂ€ckarglĂ€dje och entusiasm. ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfĂ€lliga ur flera synpunkter.

Alneskolans slöjdlÀrare Sara Edström anser att deras trÀ- och metallslöjdssal upplevs som trÄng, Àr oÀndamÄlsenlig och har brister utifrÄn de gÀllande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport Àr att slöjdlÀraren ska fÄ ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gÀllande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehÄlla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberÀkning, ska sedan anvÀndas för att fÄ till en verklig förÀndring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades pÄ boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlÀrarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas sÄ att den blir mer effektiv, trevligare och sÀkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas sÄ att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Introduktion: I det hÀlsofrÀmjande arbetet, som Àr en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, Àr rÄdgivning en grundlÀggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i sitt hÀlsofrÀmjande arbete behöver stÀlla frÄgor om levnadsvanor i större utstrÀckning Àn vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skÀl till att inte ta upp dessa frÄgor med en patient. Om frÄgorna inte kÀnns relevanta finns det en risk att de upplevs som krÀnkande, vilket i förlÀngningen skulle kunna leda till skuldbelÀggning och obehag och dÀrigenom skapa ytterligare ohÀlsa. Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaR) Àr enmetod som innebÀr att patienten fÄr ett recept förskrivet pÄ individuellt anpassad fysisk aktivitet.

Depressionssjukdomarna Àr en av de största orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden och under de senaste 50 Ären har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i Älder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Fysisk trÀning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva lÀkemedel, det vill sÀga öka omsÀttningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk trÀning fortfarande Àr oklar. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk trÀning vid depression.