Sökresultat:
7117 Uppsatser om Rekommendationer för fysisk aktivitet - Sida 62 av 475
Skolans betydelse för fysisk aktivitet för elever med funktionsnedsÀttningar : Ur ett lÀrarperspektiv
Lampinen, S. (2013). School?s importance of physical activity for students with disabilities: From a teacher?s perspective. Thesis in Public Health.
Programmet Hör-1, ett komplement inom audiologisk rehabilitering? : En pilotstudie
Syftet med denna studie var att kartlÀgga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvÀr, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, dÀr tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturlÀkemedel och fytoöstrogener. BÄde akupunktur och yoga gav en signifikant förbÀttring vad det gÀller vÀrmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna fÀrre fysiska och psykiska besvÀr kopplade till klimakteriet och förbÀttring av allmÀnna vÀlbefinnandet, ingen skillnad sÄgs vad det gÀller vasomotorbesvÀr.
Möjliga samband mellan motorisktrÀning och lÀs - och skrivinlÀrning? : en studie om hur lÀs och skrivinlÀrning kan förÀndras genommÄlinriktad motorisk trÀning i Ärskurs 1 och 2
Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus pÄ denmedvetna motoriska rörelsetrÀningens pÄverkan pÄ inlÀrning inom lÀsning och skrivning iÄrskurs 1 och 2. HjÀrnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur frÀmjar lÀrandet. MÀnniskans kropp Àr byggd för rörelse och dÀrigenom bildas ochutvecklas synapser i hjÀrnan som Àr viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns vÀldigtlite forskning inom detta omrÄde dock lyfts idrotten och dÀr igenom rörelsen fram mer i Lgr11 Àn i Lpo 94.Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotoriktrÀning för lÀs- och skrivinlÀrning.
TrÀning som behandling vid depression: En systematisk litteraturstudie
Introduktion: Depression Àr en vanlig sjukdom som orsakar lidande för den drabbade och kostnader för samhÀllet. Depression behandlas oftast med antidepressiva lÀkemedel som ger biverkningar, dÀrför Àr det intressant att hitta andra behandlingsformer. Fysisk aktivitet förbÀttrar bÄde den fysiska och den mentala hÀlsan. Sjukgymnaster arbetar med att genom fysisk aktivitet och trÀning öka funktion. Syfte: Syftet med studien var att faststÀlla evidens om hur trÀning vid depression pÄvekar depressionssymptomen.
Fysisk Aktivitet & Uppmuntran : En tvÀrsnittsstudie om fysisk aktivitet och uppmuntran frÄn familjemeldlemmar och vÀnner i VÀsterÄs Kommun
Bakgrund: TrycksÄrsprevalensen i Sverige Àr fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: TrycksÄr har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden som orsakar onödig smÀrta och lidande för patienterna, samt ger lÀngre vÄrdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vÄrdtiden för en patient med trycksÄr Àr dubbelt sÄ lÄng som för en patient utan trycksÄr. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat nÀr det gÀller förebyggande av trycksÄr, eftersom undersökningar visar att trycksÄrsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksÄr.
Tecken pÄ att barn far illa i hemmet samt vilka hinder och möjligheter som finns för sjuksköterskan att upptÀcka att barn far illa : En deskriptiv litteraturstudie
Ăvervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden och innebĂ€r ett stort hot mot folkhĂ€lsan. Syftet med studien Ă€r att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats pĂ„. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, förĂ€ldrarnas roll, kosten, trĂ€ning och skĂ€rmtid. Att ge barnen bekrĂ€ftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestĂ€mmande i sin vĂ„rd var av stor betydelse.
Bugg eller boll? : en undersökning av den allsidiga rörelsekompetensen och funktionella motoriken hos elever i dans/musikal- och idrottsklasser
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever frÄn idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur vÀl utvecklad Àr den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur vÀl utvecklad Àr den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer Àn klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe tvÄ urvalsgrupperna bestÄende av 29 elever frÄn dans/musikalklasser och 59 elever frÄn idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat pÄ motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vÀgdes och mÀttes vid testtillfÀllena och fick fylla i en enkÀt som behandlade fysisk aktivitet och trÀningsvanor. OvanstÄende faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivÄn sattes till p<0,05.ResultatUngefÀr hÀlften av eleverna i de bÄda urvalsgrupperna hade en tillfredstÀllande allsidig rörelsekompetens. Beroende pÄ klassprofilering uppvisades olika resultat nÀr det gÀller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna frÄn idrottsklasserna bÀttre resultat pÄ 6 av 18 enskilda stationer jÀmfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.
Seniorers aktivitetsvanor och motivation till motion efter hÀlsoprojektdeltagande : en kvantitativ uppföljningsstudie
SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre mÄnader lÄnga hÀlsoprojekt pÄ sikt hade effekt pÄ seniordeltagarnas aktivitetsvanor. DÀrtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio mÄnader efter projektets slut.Metod GIH:s hÀlsoprojekt Àr ett stÄende inslag i hÀlsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, tvÄ gÄnger per vecka, under Ätta veckor. Dessutom ingÄr individuella hÀlsotester och hÀlsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio mÄnader efter projektets slut.
FörÀndrar förinformation patientens motivation och förvÀntningar inför en audiologisk rehabilitering?
Syftet med denna studie var att kartlÀgga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvÀr, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, dÀr tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturlÀkemedel och fytoöstrogener. BÄde akupunktur och yoga gav en signifikant förbÀttring vad det gÀller vÀrmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna fÀrre fysiska och psykiska besvÀr kopplade till klimakteriet och förbÀttring av allmÀnna vÀlbefinnandet, ingen skillnad sÄgs vad det gÀller vasomotorbesvÀr.
Faktorer som motiverar till att genomföra och bibehÄlla en beteendeförÀndring : en kvalitativ intervjustudie
Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, mÄttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hÀlsoproblem enligt aktuella hÀlsorÄd. DÄ det i de flesta fall Àr möjligt att pÄverka dessa, borde det lÀmpligen ligga i en hÀlsopedagogs intresse att fÄ förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka pÄ levnadsvanor. Vid en beteendeförÀndring Àr individens mottaglighet för förÀndringen en viktig aspekt att ta hÀnsyn till, dÄ förÀndringen inte bara beror pÄ uppfattningar av beteendet utan Àven hur redo individen Àr pÄ att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört nÄgon typ av beteendeförÀndring inom omrÄdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehÄllandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förÀndring inom dessa omrÄden och Àven bibehÄllit den.
Prevalensen av muskuloskeletala besvÀr i en symfoniorkester i Sverige: En enkÀtstudie
PRMDs stÄr för playing/performance-related musculoskeletal disorder och Àr ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebÀr smÀrta i muskler och leder som Àr relaterat till musicerande och pÄverkar musikers prestationsförmÄga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapslÀget för Sverige Àr bristfÀlligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvÀr bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men Àven variationen mellan sittande och stÄende arbetsstÀllning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvÀr. Som en del i en större tvÀrsnittsstudie genomfördes en enkÀtstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.
Att förebygga osteoporos i ett tidigt skede
Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 mÀnniskor av osteoporosrelaterade frakturer varje Är och av dessa Àr det frÀmst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna nÄgon gÄng under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur Àr 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har frÄn början Àr avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och dÀrför Àr prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva ÄtgÀrder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primÀr osteoporos.
InstÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa - en undersökning bland lÀrare och elever i Ärskurs fyra till sex
I detta arbete tas det del av lÀrare och elevers uppfattning till Àmnet idrott och hÀlsa. Inledningsvis beskrivs Àmnets förÀndring av innehÄll och styrdokument samt vad som berÀttigar Àmnet idrott och hÀlsa idag och konsekvenserna av fysisk inaktivitet. VÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ mer kunskap kring lÀrarnas och elevernas uppfattning till Àmnet idrott och hÀlsa, vilket vi gjort genom en enkÀtundersökning med eleverna samt intervjuer med lÀrarna. Eleverna anser att Àmnet ska finnas i skolan för att det Àr roligt och bra att röra pÄ sig, men Àven för att de ska fÄ prova pÄ olika saker. LÀrarna anser att Àmnet idrott och hÀlsa syftar till att eleverna ska fÄ en paus frÄn den vanliga klassrumsundervisningen och de har Àven en positiv instÀllningen till införandet av 30 minuter fysisk aktivitet om dagen..
Upplevelser av trÀning hos personer med multipel skleros
Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundÀr progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS Àr gÄng-, koordination- och balanssvÄrigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer Àr mindre fysiskt aktiva Àn friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av trÀning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod dÀr fem personer (5 kvinnor, medelÄlder 61 Är) med MS intervjuades om deras upplevelser av trÀning med öppna frÄgor.
Kan skogspromenader hjÀlpa personer med depression? : en pilotstudie
SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Ă
tta deltagare med depressionssymtom gick ut pÄ promenad i naturmiljö tvÄ gÄnger i veckan i fem veckor.