Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

PÄ senare Är har intresset frÄn privatpersoner att spara i aktier ökat rejÀlt. I takt med det vÀxande intresset har Àven rekommendationerna frÄn aktieanalytikerna tilltagit. Finns det som aktiesparande individ egentligen nÄgra skÀl att lyssna pÄ och följa dessa rekommendationer? Syftet med denna uppsats har varit att nÀrmare studera utfallet av 90 rekommendationer frÄn tre aktieanalytiker. Tidigare studier inom omrÄdet har visat att det sÀllan Àr ekonomiskt lönsamt att följa dessa rÄd.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration frÄn naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som frÀmjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sÀllan kÀnns lika sjÀlvklara som vÄr naturliga miljö. I en stÀndig jakt pÄ effektivitet följer vi ett givet mönster.

Metoden fysisk aktivitet pÄ recept började anvÀndas 2001 inom primÀrvÄrden, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att anvÀnda metoden FaR inom primÀrvÄrden. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. DÀrför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivÄ och om den pÄverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns Älder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades Àven om det förelÄg nÄgon skillnad betrÀffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas Äldersgrupper.FrÄgestÀllningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det nÄgon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gÀllande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivÄns pÄverkan pÄ barnets födelsevikt.3.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

AimThe aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective.In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented?What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective?MethodThe issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).  ResultsThe majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective.The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development.ConclusionWith the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils? interest for different kinds of physical activities.KeywordsPhysical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence..

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration frÄn naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som frÀmjar lugn och reflektion.Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sÀllan kÀnns lika sjÀlvklara som vÄr naturliga miljö. I en stÀndig jakt pÄ effektivitet följer vi ett givet mönster.

Denna fallstudies problemomrÄde Àr en nÀrmare granskning av en gymnasiesÀrskolans raster. Syftet med arbetet Àr att synliggöra en gymnasiesÀrskolas specialpedagogers, speciallÀrare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar ocksÄ tidigare forskning kring raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen Àr det sociokulturella perspektivet som stÄr i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet bland bÄde elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallÀrare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och ÄterhÀmta sig mellan lektionerna.

Djuren har ett starkt födosöksbeteende och evolutionÀrt Àr detta mycket viktigt för artens och individens överlevnad. För att kunna reproducera sig, vÀxa, försvara sig eller fly krÀvs att kroppen har tillrÀckligt med energi och djuret mÄste dÀrmed söka föda. Aptit och födosök regleras av mÄnga mekanismer i kroppen. De frÀmsta aptitreglerande signalsubstanserna som frisÀtts perifert i kroppen och som styr om ett djur Àr hungrigt eller mÀtt, Àr ghrelin och leptin. Adiponektin Àr en substans som styr insulinkÀnsligheten i kroppen och dÀrmed hur vÀl glukos kan tas in i cellerna och omvandlas till energi.

Kunskap om kroppen samt Àven kÀnnedom och medvetande om den egna kroppen Àr viktigt för att sjukgymnaster ska fÄ en helhetssyn i patientarbetet. Kroppsmedvetande innehÄller flera olika aspekter sÄsom mentala, emotionella och perceptuella förmÄgor. Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnaststudenters upplevelse av kroppsmedvetande i början respektive i slutet av sjukgymnastutbildningen. TvÄ mÀn och tvÄ kvinnor vardera ur termin ett respektive termin sex i Äldersgruppen 23-31 Är intervjuades utifrÄn begreppen förankring, mittlinje, centrum, andning och flöde. Vid kvalitativ innehÄllsanalys Äterfanns tre huvudkategorier, vilka var: kroppskontroll, kvalité i kroppsupplevelser och uppmÀrksamhet och mental nÀrvaro.

Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas frammarch och utbredning.

Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

AbstraktSpasticitet Àr det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsÀttningar, som kan orsak smÀrta och felstÀllning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gÀller livskvalitet och förmÄga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra mÀn, och tvÄ kvinnor) med anvÀndare av elektrodress/fria elektroder, i Äldrar 5-42 Är. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fÄtt nÄgon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbÀttrad gÄngfunktion, mindre obehagskÀnsla i hand/underarm samt bÀttre rörelseekonomi.