Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

ABSTRAKTDet har framkommit att övervikt bland X-skolans elever Àr ett problem. Det finns inom skolan en mÄlsÀttning att arbeta frÀmjande med att förbÀttra elevernas hÀlsa.Skolpersonalen har dock konstaterat att det Àr svÄrt att nÄ ut med hÀlsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthÄllning för att frÀmja elevernas hÀlsa samt hur de upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete. Vi anvÀnde oss av intervju som metod ochgenomförde vÄra intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

I Sverige berÀknas ca 400 000 mÀnniskor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen Àr Àrftlighet samt ohÀlsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohÀlsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap som finns över ÄtgÀrder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostrÄd; att ge rÄd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsstÀllda, nÄgot som inte har fÄtt vetenskapligt stöd. Syftet med den hÀr tvÀrsnittsstudien var att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader i livskvalitet och livstillfredsstÀllelse mellan frivilligt barnlösa personer och förÀldrar i den svenska populationen. ForskningsfrÄgan undersöktes med en enkÀt som bestod av sjÀlvskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 Àr frivilligt barnlösa individer och 76 Àr förÀldrar. Studien visade att det inte finns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende pÄ livskvalitet och livstillfredsstÀllelse.

OhÀlsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige och stora delar av vÀrlden. HÀlsosamma levnadsvanor sÄ som en god kosthÄllning och viss grad av fysisk aktivitet frÀmjar hÀlsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil pÄverkas av en rad bakomliggande faktorer sÄ som tillgÀnglighet, nÀrmiljö och sociala kontakter. Studier visar pÄ en ojÀmlik hÀlsa, dÀr barn och ungdomar som bor i omrÄden med lÄg socioekonomisk status i högre utstrÀckning har ohÀlsosamma vanor och beteenden Àn barn frÄn andra omrÄden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i Äldrarna 15-16 Är.

The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Ci-nahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reduc-ing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teach-ing about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolÄr 9. FrÄgestÀllningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det nÄgra skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför Àr de fysiskt aktiva pÄ sin fritid och finns det nÄgra skillnader mellan könen? Föreligger nÄgra skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolÄr 9 pÄ tvÄ högstadieskolor i VÀstervik. Resultatet bygger pÄ 113 flickors och 126 pojkars enkÀtsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktÀr.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om mĂ„ttlig fysisk aktivitet hade en akut, mĂ€tbar pĂ„verkan pĂ„ koncentrationsförmĂ„gan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade nĂ„gon ytterligare/sĂ€rskild pĂ„verkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmĂ„ga och testresultat.FrĂ„gestĂ€llningar:? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmĂ„gan med avseende pĂ„ logik och matematisk problemlösning?? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmĂ„gan till uppmĂ€rksamhet med avseende pĂ„ selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jĂ€mfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat pĂ„ logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmĂ„ga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och mĂ€n i Ă„ldern 22 till 49 Ă„r. 14 kvinnor och 6 mĂ€n deltog.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar pÄ Montessoriskolor/förskolor och Àven att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet sÄg ut pÄ skolorna. Metod: För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis MontessorilÀrare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten sÄg ut observerade jag tvÄ idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns mÄnga likheter mellan Montessoriförskolorna nÀr det gÀllde bÄde Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn Àr fysiskt aktiva bland annat för att det Àr roligt, göra nÄgot de Àr bra pÄ och att hÄlla sig i form. MÄnga tidigare studier har dragit slutsatsen pÄ hur viktig skolans roll i pÄverkan av barns fysiska aktivitet. MÄnga skolor idag Àr dÄligt utvecklade nÀr det gÀller hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i Äldrarna 6-12 Är.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att fÄ en överblick över omrÄdet.