Idag Àr kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjÀrde största dödsorsaken i vÀrlden. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr att stÀndigt arbeta med patientens omvÄrdnad, dÀr patienten i högsta möjliga mÄn skall vara sjÀlvstÀndig, oberoende och delaktig i omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan pÄverka patienters hÀlsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie dÀr sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegrÀnsning och livskvalitet.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka fritidspedagogers syn pÄ och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare Ären i grundskolan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vÄr empiri. Empirinsamlingen bestÄr av ostrukturerade intervjuer och observationer. GÀllande tidigare forskning har vi fokuserat pÄ fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, dÄ vi analyserar utifrÄn ett rörelseperspektiv.

 Den föreliggande studien Àr en gransknig av ett projekt som högskolan i GÀvle tillsammans med FjÀrran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut pÄ att personer med stillasittande arbeten skulle fÄ hjÀlp med trÀningen av studenter som utbildade sig till personliga trÀnare. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ enkÀtundersökningar som utfördes pÄ 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde bÄda enkÀterna vilket ger ett bortfall pÄ 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova pÄ att ha en varsin personlig trÀnare till sitt förfogande.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fĂ„tt diagnosen TIA var. FrĂ„gestĂ€llningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna Ă€gnade sig Ă„t, hur de upplevde sin hĂ€lsa, begrĂ€nsande faktorer, eventuell förĂ€ndring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fĂ„tt rĂ„d om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkĂ€tundersökning och 195 enkĂ€ter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fĂ„tt diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer Ă€n hĂ€lften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre Ă€n 30 minuter/dag.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förvĂ€ntade resultatet (outcome expectations) vad gĂ€ller fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar av regelbunden trĂ€ning hos Ă€ldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da grupperna och se om skillnad förelĂ„g. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvĂ€mlighetsurval för att representera populationen Ă€ldre (>65 Ă„r) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkĂ€t gĂ€llande motionsvanor senaste 12 mĂ„naderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende pĂ„ vad de svarat i enkĂ€ten. Deltagarnas förvĂ€ntningar pĂ„ resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mĂ€ttes sedan med en enkĂ€t kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförvĂ€ntningar pĂ„ regelbunden fysisk aktivitet gĂ€llande fysiska förvĂ€ntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gĂ€llande sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet Ă€r fysiskt aktiva har högre fysiska förvĂ€ntningar pĂ„ fysisk aktivitet Ă€n Ă€ldre inaktiva.

Studiens syfte Àr att genom lÄngtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mÀtt med accelerometri, kartlÀgga och undersöka nivÄn av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen pÄverkar hur lÀnge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer pÄ höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan anvÀndes för vidare analys. AccelerometerinstÀllningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skÀrningspunkter för de olika intensitetsnivÄern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivÄerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat pÄ den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Syftet med denna studie var att undersöka gravida kvinnors instĂ€llning till viktuppgĂ„ng undergraviditeten, attityden kring kost och fysisk aktivitet bland gravida samt om de sjĂ€lvaupplever att de behöver mer kunskap inom dessa omrĂ„den. Eftersom övervikt och fetma Ă€r ettökande problem i samhĂ€llet idag, gĂ€ller detta Ă€ven för kvinnor i fertil Ă„lder och kvinnor somĂ€r gravida. En uppenbar risk Ă€r ocksĂ„ att barnet kan pĂ„verkas om modern Ă€r överviktig ellerlider av fetma samt att riskerna för komplikationer under graviditet och förlossning ökar. Ärde gravida kvinnorna medvetna om att under- respektive övervikt pĂ„verkar riskerna förkomplikationer under graviditeten?Metod: Studien Ă€r en kvantitativ tvĂ€rsnittsstudie och med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning harförsök gjorts att fĂ„nga sĂ„ mĂ„nga olika Ă„sikter som möjligt.Resultatet visar att majoriteten av respondenterna hade en realistisk instĂ€llning tillviktuppgĂ„ng under graviditet.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förÀndring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan Ären 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor.   FrÄgestÀllningar PÄ vilket sÀtt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förÀndrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-HÀlsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade pÄ enkÀten 2004 dÄ de var 19 Är samt samma grupp sex Är senare dÄ de besvarade enkÀten 2010.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet pÄ sociala medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i Äldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjÀlp av en latent innehÄllsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hÀlsosamt?, ?Motiverad till trÀning?, ?FÄ tips, hjÀlp & vÀgledning? och ?Koppla upp var som helst, nÀr som helst?. Resultatet visade att deltagarna har mÄnga positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala medier.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil Àr förenlig med mÄnga positiva hÀlsoeffekter hos bÄde vuxna och ungdomar. Dessutom Àr upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsÄren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen Älder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte nÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgÀnglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka idrotts- och motionsanlÀggningar som ungdomar vill att det satsas pÄ.Metod: Studiens design Àr en tvÀrsnittsstudie, dÀr underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning innehÄllandes 2,404 skolungdomar. EnkÀtunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

SyfteIdag Ă€r det fĂ„ barn som nĂ„r upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta Ă€r det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster pĂ„ skolor med varierande utformning pĂ„ skolgĂ„rden.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgĂ„rdar genom observationer. Även enkĂ€ter har anvĂ€nts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under tvĂ„ raster. SkolgĂ„rdarna klassificerades utifrĂ„n fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgĂ€ngligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,mĂ„lade markeringar samt tillgĂ€ngligheten och antalet utrymmen.