Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

In this interview study I have examined eleven Swedish advertisers and professional communicators and their view of ethics in the advertising industry. The purpose of the study was to shed light on how they see their ethical responsibilites, as well as trying to understand how they reason in regard to ethics as a whole. The main research questions regard the distinction between business and economic responsibilities towards their clients and societal ethical responsibilities, which ethical questions are of importance to them, and how they believe the industry should be regulated.The theoretical framework of the study uses media ethics, social responsibility theory, media accountability theory, and stockholder and stakeholder theory as its base. The study was performed using a qualitative method through interviews and the interpretation of these. The results of the study finds that the consulted advertisers have set opinions of what they themselves would decline to work with for ethical reasons, and has also been able to identify five main categories of ethical issues that they attach great importance to.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.

För att få lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyråer är det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) är en certifiering som bland annat innebär en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstämpel. De personer som gått ARU-utbildningen känner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och får den rätta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet på en reklambyrå. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyråer som arbetar med reklam på ett professionellt sätt. Ändå är det endast tio av dem som är ARU-certifierade. Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är: på vilket sätt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrå i Malmö? Varför är inte fler reklambyråer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det är endast tio reklambyråer som är ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det är bättre att ha ett ARU-certifikat. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod genomförts.