Ämnet för detta examensarbete är kommunikation, och som uppdragsgivare står Swepart Verktyg AB. Företaget upplever det som svårt att nå ut till nyutexaminerade ingenjörer, och få dessa att söka jobb inom företaget. Mitt uppdrag har således varit att ta fram en strategisk kommunikationsplan för hur de kan gå tillväga i det arbetet. Målgruppen är studenter vid Maskinteknik på Lunds tekniska högskola, ett program som under vårterminen 2008 har 549 inskrivna studenter. Med kvalitativ forsknings-metod, närmare bestämt fem fokusgrupper, har jag undersökt frågeställningar som hur maskinteknolog-studerande upplever marknadsföring, hur de ser på sin framtida karriär och vilka normer och värderingar som råder inom deras akademiska fält.

Titel: Vi lever alla med hiv. En undersökning hur en målgrupp tolkar en informationskampanjFörfattare: Anna HalvarssonUppdragsgivare: Hivpreventionen i Västra GötalandKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. (JMG)Termin: Vårtterminen 2012Handledare: Annika BergströmSidantal: 52 sidor exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur kampanjen ?Vi lever alla med hiv? tolkas av sin målgrupp.Metod: Kvalitativa djupintervjuerMaterial: Intervjuer med 8 personer i kampanjens målgruppenHuvudresultat: Resultatet visar att kampanjen är snygg och välarrangerad men när målgruppen ska tolka den uppstår förvirringar på grund av textens innehåll, personers uttryck och symboler de inte kan tolka på rätt sätt. Texten är mångtydig vilket skapar den största förvirringen.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin Reklamkampanj ?Sorry Handels ochChalmers?.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende..

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell Reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de idéer, föreställningar och normer som format underlaget för vår empiriska undersökning. Vår ambition ämnar beskriva reklammakarnas syn på reklam idag och vilka val som påverkat kampanjernas utformande. Syftet ska besvaras med hjälp av frågeställningen, vilka strategiska val ligger bakom skapandet av reklam i vårt konvergerande mediesamhälle?Metod/Material: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin, som utgörs av personliga intervjuer, står i fokus. Studien speglas av tre teman, vilka reflekterar vår frågeställning om vilka strategiska val som ligger bakom skapandet av reklam.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

Reklam används av många företag för att kommunicera specifika meddelanden till konsumenter. I dagens samhälle finns ett överflöd av information och meddelanden som vill fånga konsumentens uppmärksamhet. Detta leder till att planeringen av ett företags reklam blivit mer komplex. För att kunna konkurrera och fånga konsumentens uppmärksamhet på marknaden krävs en bra och utvecklad reklamstrategi. Två viktiga delar i reklamstrategin är att identifiera målen som ska uppnås med hjälp av reklamen och att välja ut specifika målgrupper till vilken en Reklamkampanj skall rikta sig.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern Reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern Reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

TitelKöp med hjärtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVårterminen 2013HandledareOrla VigsøSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet är att ta reda på hur Fairtrade Sverige presenterar sig självaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en Reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberättelser från FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stå i rampljuset utan väljer attkommunicera via produktmärkningen Fairtrade-märkt. De vill skapa uppmärksamhet kring märkningen och få konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-märkta varor utan organisationen förlitar sig på kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val när de handlar.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att byggaupp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokusstår det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hurintrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren äranställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så goddager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryckmed hjälp av olika taktiker.

Målet med detta arbete är att kartlägga hur svängningar inom kommunikation och formspråk artat sig inom svensk TV-reklam från 1990-talet, då de kommersiella TV-sändningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag även tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestått av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktäristiska beståndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. När jag hittat den röda tråd som inbegriper de dominerande karaktärsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat själva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktärspunkterna har sedan applicerats på ett fiktivt schablonvarumärke, i detta fall ett flaskvatten vars varumärke jag valt att döpa till "100" eftersom innehållet är just 100% vatten. Varje årtionde jag valt att behandla, från 1990-tal till 2010-tal, har fått en egen Reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktärspunkter.Förhoppningen är att hitta cykliska tendenser från 1990-2010-tal och därigenom förutspå hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsätter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istället tvärvänder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens Reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i Reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.