Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av Reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv. Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av Reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015.

Dagens reklam visar ofta unga människor. Man ser personer som är smala, aktiva, har attityd och hela livet framför sig. Samtidigt håller det på att ske en förändring i Sveriges befolkningsstruktur. Vi får allt fler äldre personer och det är framförallt gruppen som som är födda under 40-talet som kan vara intressant för flera företag att vända sig till. Detta beror på att de är många, har mycket tid samt pengar som skall spenderas nu när de börjar närma sig pensionsåldern.

Vi i västvärlden lever i ett samhälle som präglas av globalisering och snabb utveckling. Detta innebär bland annat att konkurrensen från låglöneländer ökar vilket medför att priserna pressas och högre krav ställs på marknadsföringen. Människor utsätts idag för så mycket information och intryck att de tvingas vara selektiva i vad de uppmärksammar och påverkas av i det eviga mediebruset. Därför måste marknadsföringen utmärka sig gentemot konkurrenterna. För att nå igenom mediebruset väljer allt fler organisationer att marknadsföra sig via alternativa marknadsföringskanaler.

Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats.

Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons Reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att Reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att Reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam..

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen är ett segment som har tid och pengar. Inredning är i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att påvisa en identitet som är en del i den moderna och materiella utvecklingen. Vår undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna är bristande kommunikation. Genom att använda sig av marknads-kommunikation som vänder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

I dagens samhälle syns Reklambudskap överallt men allt färre tar emot dessa budskap. För att försöka komma under den så kallade reklamgarden har fokus inom marknadsföring på senare tid skiftats mot innehållet i budskapen. Denna typ av marknadsföring kallas content marketing och det finns idag begränsad forskning inom området. Syftet med studien är att undersöka hur och varför reklambranschen påverkas och eventuellt förändras i och med content marketing som marknadsföringsmetod. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som jobbar på contentbyråer.

När mängden Reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och når fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sätt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning på området har främst undersökt företagens användning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvägagångssättet och vilka förutsättningar som krävs inom företagen. Vi har istället valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv.Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än vad den traditionella reklamen gör.

Den här uppsatsen behandlar mobilmarknadsföring och ämnar svara på frågan om hur lämplig mobiltelefonen egentligen är som relationsmarknadsföringskanal. Vi har funnit de metoder som är vanligast förekommande för att sprida Reklambudskap och jämför hur bra de uppfyller kraven för att vara relationsskapande. För att utröna detta har vi intervjuat branschkunniga personer från två av landets största mobiloperatörer samt personer som arbetar på nordiska mobilmarknadsföringsbyråer. För att mäta styrkan hos mobilmarknadsföring som relationsfrämjande marknadskanal har vi genom modeller från relationsmarknadsföringen skapat ett eget ramverk vilket vi applicerat på olika marknadsföringsmetoder via mobiltelefonen. Resultatet av vår studie visar på att mobilmarknadsföring kan användas för att bygga långsiktiga, ömsesidiga och vinstgivande relationer, vid rätt användning.

Syfte: Syftet med studien är att förstå konsumentens upplevelse avproduktplacering i elektroniska spel. Metod: Vi använder oss av fokusgrupper för att samla in empiriskt material. Den största fördelen med detta är att deltagarna i en fokusgrupp utmanas och ifrågasätts av de övriga gruppdeltagarna och därför måste deltagarna motivera och reflektera över sina ståndpunkter.Vi kan därför uppnå större förståelse av de bakomliggandeorsakerna till deltagarnas åsikter. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier om perception för att förstå hur konsumenternatar till sig produktplacering. Teorier om det implicita ochexplicita minnet hjälper oss förstå hur konsumenterna kommerihåg varumärken från produktplaceringen.

Vi lever i en värld där möjligheten för marknadsförare att nå konsumenter aldrig varit större och dagligen utsätts svenska konsumenter för cirka 1 500 Reklambudskap. Att det blivit lättare att nå ut för marknadsförare har därmed också bidragit till att det blivit svårare att nå fram med sitt budskap än det varit förut. En av de metoder som utvecklats för att uppmärksamma och nå fram till konsumenter kallas gerillamarknadsföring. Namnet kommer från gerillakrigföring där man utnyttjar flexibiliteten som kommer med mindre styrkor. Det anses vara den underlägsnes metod att använda för att reducera sin motståndare.Studien består av fallstudier av kvalitativ metod med induktiv ansats där det används semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri.