Vi hade som avsikt att med denna uppsats undersöka vilka effekter berättande tv-Reklam har på konsumenter. Mer specifikt var syftet att studera vad konsumenter kommer ihåg av tv-Reklam som är uppbyggd av storytelling, men även hur de beter sig då Reklamerna visas och vad som gör berättande tv-Reklam intressant. Studien utgick ifrån fyra företag som använder sig av berättande tv-Reklam, dessa företag agerar på den svenska marknaden och är: ICA, Din El, Norrlands Guld samt Telia.Undersökningen var av kvantitativ art, med en enkät som underlag för insamlingen av empiri. Även teorier har granskats och sammanställts för att bygga en stadig grund och har fungerat som utgångspunkt inför analys och slutsatser. I studiens resultat fann vi att det är viktigt att varumärket har en tydlig koppling till tv-Reklamen.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt Reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande Reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, Reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Denna studie utreder hur Reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva på en allt mer konkurrensintensiv Reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen får svenska TV-kanaler idag sända tolv minuter Reklam per timme, samma regler som gäller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sänder från Storbritannien. Studien utgår fra?n en förstudie av den svenska TV-Reklammarknaden där det bland annat observerades att den totala Reklamtiden, inklusive Reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sändningstiden. För annonsörer och Reklaminköpare kan den ökade mängden Reklam innebära ett försämrat genomslag och ökade kostnader för att nå ut med sitt budskap till samma mängd mottagare som för några år sedan.

Bakgrund: TV-Reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga Reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett Reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-Reklam och en del människor tycker att Reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de Reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna Reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid Reklampauserna.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur köpare av Reklam- och formgivningstjänster väljer leverantör, och hur de samarbetar med den valda leverantören. I rapporten sammanställs kvalitativa intervjuer med tolv personer, från olika organisationer och med olika erfarenhet, vilkas arbetsuppgifter innehåller köp av Reklam- eller formgivningstjänster. De intervjuas angående vilka faktorer som är viktiga vid val av leverantör, hur processen och arbetsfördelningen ser ut och vilka fallgropar som finns i arbetet. De intervjuade Reklamköparna lägger stor vikt vid samarbetsförmåga och personkemi vid val av Reklambyrå eller formgivare. Ofta tas den första kontakten efter att leverantören blivit rekommenderad av någon i köparens kontaktnät. De fallgropar i arbetet som köparna tar upp kan ofta härledas till arbetsfördelningen i processen.

Är TV-Reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-Reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-Reklam, alltså Reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Att fler och fler barn blir överviktiga är idag ett hälsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstå och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till många olika problem både psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero på en mängd olika faktorer och det är svårt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar så ökar också mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt på TV två timmar om dagen.

Vårt mål med uppsatsen är undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare målgruppen 60+ samtidigt som man behåller och tillfredställer yngre målgrupper. Vi valde att använda oss av två olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med två personer i kommunikativt ledande befattningar på Reklambyråer få reda på deras uppfattningar angående kommunikation mot målgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med två olika fokusgrupper, uppdelade i ålderssegmenten, 20-35år och 36-50år. Detta för att undersöka hur byråernas Reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot äldre.

Studien undersöker Reklamfilmer som använder sig av andra varumärken i sin Reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika Reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som används i Reklamfilmerna, samt hur publiken kan tänkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar användningen av de olika strategierna som används i Reklamfilmerna, samt på vilket sätt Reklamfilmerna är utformade. Studien visar på att företag gynnas av de jämförande marknadsföringsstrategier de använder sig av. Det framkommer också i studien att när jämförande Reklam publiceras blir det ofta stor uppmärksamhet riktad till just den och de företag som är inkluderade i den.

Är TV-Reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder Reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin Reklam anpassad efter sigeller om Reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om Reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på Reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att Reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av Reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att Reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenReklamfilmer riktade mot män, men även en del Reklamfilmer som är riktade till båda könen..

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

This thesis deals with young people´s attitudes towards advertising on Facebook, which type they prefer and how it should be presented. The purpose of the essay is to offer advertisers a better knowledge concerning the Facebook users advertising preferences. This knowledge can be used to produce advertising with a higher chance of acceptance among Facebook users. The results have been collected by a quantitative survey and they are presented in statistic form. One of the main results was that young people wanted a more individual adapted type of advertising.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i Reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i Reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera Reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då Reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ?Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.?Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-Reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken.

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och Reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och Reklamens kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och Reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.