Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i Reklamtexter. Trots att Reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av Reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska Reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska Reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade Reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom Reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en Reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters Reklamspråk i Reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade Reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta Reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att Reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom Reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av Reklamannonser, Reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är Reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad Reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

I en tid när vi konsumenter dränks av Reklam från företag som är i behov av att visa just deras förträfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation är utformat är i många fall avgörande när en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig på försäljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrågan om att titta närmare på hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt från utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de då verksamheten har växt och de i dagsläget inte kan ta emot så många kunder som de önskar. Detta har fått till följd att de har tvingats att hålla igen i sin marknadskommunikation för att på så sätt styra kundtillströmningen.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

The purpose of this study has been to examine a few Swedish advertisment producers opinions on the subject of viral advertising and especially the ethical aspects of hidden viral advertising. The specified purpose of this paper is to:To clarify the underlying reasons for the use of viral advertising.To clarify the advertising producers ethical views on hidden viral advertising.The essay is based on a qualitive research metod of an abductive nature where the empirical data is derived from interviews with three advertisment producers. Through a stratified selection method we contacted agencies that in one way or another uses digital solutions as an advertisment method. All interviews were conducted via the digital chat room Skype, one of the interviews were conducted with both picture and sound and the other two with audio-only.The following points are the essential conclusions of our study:Hidden viral advertising is seen as a rare promotional method in Sweden today, however, the viral-spread effect is more commonly used.The economic factors together with the spreading capacity of the viral advertising is contributing to one of the biggest reasons behind the use of viral advertising. In addition to these, viral advertising is seen as an effective way to stand out from traditional advertising.Viral advertising where the sender is hidden or unclear is always seen as unethical.

Förr fanns det en bild av IT och internet som en gräddfil till rikedomar och att om man som företag inte hade en hemsida så var man inte med på marknaden. Idag finns samma bild fast för Facebook som är ett av världens största sociala nätverk med 727 miljoner dagliga användare. Men eftersom att Facebook är relativt nytt och förändras ofta så finns det inte mycket litteratur eller forskning på huruvida Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation. Denna studie ser på om Facebook verkligen är så effektivt och om man verkligen når så många människor. Detta genom att granska företaget Picards användning av Facebook som en plattform för marknadskommunikation, från lansering till idag, samt att se på huruvida de når sin målgrupp. Undersökningen görs genom kvalitativa samt kvantitativa intervjuer. Resultatet visar att den tidigare forskning som finns, är aktuell än idag.

Denna uppsats behandlar förändring av förpackning som en möjlig utökning av produktkategorin i Kotler & Kellers utvidgade marknadsmix. I marknadsmixen behandlas förpackningen som statisk under en varas livstid och studiens syfte var att se om förpackningsförändringar istället bör ske vid flertalet tillfällen. Genom existerande litteratur identifierades tre centrala begrepp som ansågs betydelsefulla för studien; förpackning, förändring av förpackning och differentiering. Fem olika företag med snabbrörliga konsumentvaror inom livsmedelsbranschen intervjuades om varför förändringarna sker. Företagen valdes efter ett antal grundkriterier och ett av dessa var att de skulle ha genomfört förändring av förpackning under de senaste fem åren.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och InternetReklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, Reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet.

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.