Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en främre korsbandsskada till Rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för Rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (Rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan Rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten konstruerades efter befintliga motivations- och Rehabiliteringsenkäter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som Rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av Rehabilitering.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för Rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad Rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad Rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade Rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad Rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad Rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade Rehabiliteringen..

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för Rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad Rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad Rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade Rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad Rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Stroke är en av vår tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förändring både för patienten själv samt för närstående. Rehabiliteringen efter en stroke innebär återuppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmåga att motivera patienten är grundläggande för optimering av stroke-patientens Rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga strokepatientens motivationsfaktorer till Rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan använder sig av motivation i omvårdnads- och Rehabiliterings-arbetet. För att undersöka ämnet utfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsrapporter.

CancerRehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att Rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av Rehabilitering.Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för Rehabilitering av hörselskadade.

Bakgrund: Audiologisk Rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk Rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. GruppRehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk gruppRehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell Rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk gruppRehabilitering och dess eventuella effekter.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan Rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

Introduktion/bakgrund: Lågbelastande motorisk kontrollträning används idag som Rehabilitering vid ländryggssmärta. Dock finns det en brist på kvalitativa studier av hur patienter upplever lågbelastande motorisk kontrollträning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvärdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad ländryggssmärta upplevde att utföra lågbelastande motorisk kontrollträning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Vi kom i kontakt med Grön Rehabilitering som har sin verksamhet i Nääs slottsområdei Lerums kommun. Verksamheten var ett projekt mellan Lerums kommun ochSamordningsförbundet fram till våren 2014 med möjlig förlängning. Syftet med våruppsats var att på uppdrag av Samordningsförbundet och Lerums kommun undersökahur deltagarna har upplevt sin Rehabiliteringsprocess. Studien skulle fungera som en delav en utvärdering av Grön Rehabilitering. Vidare var syftet också att undersöka vad somhade varit av vikt under Rehabiliteringsprocessen för deltagarna, samt om de hade fåttmed sig några metoder eller verktyg som de fortsatt att använda.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som Rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackRehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackRehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan Rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial Rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och Rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.