En knäprotes förbättrar ofta livskvalitén för de som har levt med långdragna smärtor. Oftast är det patienter med artros eller reumatiska besvär som får en ny knäled, i synnerhet de som har hotad gångförmåga. Operationsresultaten är ofta mycket goda utifrån smärtlindringsaspekter men många patienter har bestående kraft och funktionsnedsättningar i den nya leden. Aktiv Rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gäller tidig styrketräning däremot finns det mycket få studier.

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och Rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och Rehabilitering vid en höftfraktur.

Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Många patienter har svårigheter att återfå sin tidigare funktionsnivå efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar höftfrakturpatienters möjligheter att återfå tidigare funktionsnivå. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjälp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smärta, kognitiv funktion, depression, ålder, balans och rädsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmåga innan frakturen är faktorer som påverkar patienternas återhämtning.

Vid Rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av Rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur Rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att Rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med Rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en Rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde Rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press.

Bakgrund: Användning av vårdhund inom svensk sjukvård har ökat och då antalet studier som gjorts inom området Rehabilitering är få ansågs detta vara ett relevant område att fördjupa sig i.Syfte: Att undersöka om Rehabilitering med vårdhundsförare och vårdhund kan öka välbefinnande, motivation och aktivitet hos vårdtagare i jämförelse med konventionell träning.Metod: Single case design. Två deltagare studerades under sju träningspass i fyra veckor med videoinspelning, VAS och intervju.Resultat: Självskattning på VAS visade inga skillnader mellan de olika träningarna, medan observationerna av träningarna med vårdhund visade att deltagarna log längre tid och de hade även mer fysisk kontakt, fler finmotoriska övningar och hälften så lång tid av grovmotoriska övningar. Deltagarna beskrev båda träningarna som värdefulla, givande och roliga. Träningarna med vårdhund upplevdes även som lättsamma och en stund då de slapp tänka på det tråkiga som hänt.Slutsats: Båda typerna av träning var lika uppskattade enligt VAS, medan observationerna och intervjuerna visade att träningarna med vårdhund gav ökat välbefinnande. Då välbefinnande är en viktig faktor för motivation och aktivitet, är fler studier inom området av intresse eftersom träning med vårdhund förefaller vara en betydelsefull tillgång inom Rehabilitering..

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell Rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under Rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under Rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Handen har en central roll i människans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador beräknas till cirka 50 personer per år. Det är dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en återgång till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmänhet minskad tillfredställelse, sorg och besvikelse vilket ger dålig självkänsla.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under Rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Inledning: Psykisk ohälsa samt värk är de vanligaste orsakerna till att människor upplever sitt hälsotillstånd som nedsatt. Bland kvinnor utgör dessa tillstånd tre fjärdedelar av sjuk- och aktivitetsersättningar. Projektet Fyrklövern startades med syfte att utvärdera en kombinationsmetod av Grön Rehabilitering och Supported Employment (SE). Projektledningen önskade även en utvärdering av deltagarnas livskvalitet vilket resulterade i att denna uppsats har genomförts. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnors livskvalitet förbättrades efter intervention Grön Rehabilitering och SE.

Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste årtiondet och medfört ökad sjukfrånvaro. En konsekvens av detta är ett växande behov av Rehabilitering och uppsatsen fokuserar på vägen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrändhet. Uppsatsen har karaktär av en fallstudie och är skriven ur ett aktörssynsätt med syfte att öka förståelsen för Rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrändhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar på vilka olika Rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i Rehabiliteringsprocessen och deras roll vid Rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid Rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad återanpassning. Studien grundas på tio intervjuer varav sju med olika Rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av Rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrändhet.

Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad Rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Stroke is one of the most common disabiliting diseases. A greater knowledge of the personal experiences after a stroke could improve the rehabilitation and the relations during the rehabilitation. The purpose with this literature review was to describe how strokepatients and their relatives experienced the consequences, rehabilitation and discharge after a stroke. This study is based on nine scientific articles and the results points out that patients and their relatives experiences can be positively influenced by participation and information..

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för Rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad Rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad Rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade Rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad Rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad Rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av arbetslivsinriktad Rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad Rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna.