Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i Rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av Rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsRehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt Rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig Rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur Rehabilitering med djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella djurvälfärdsproblem kan uppstå.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora Rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande Rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad Rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i Rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang.

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv Rehabilitering. För att kunna förbättra dagens Rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en Rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några Rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Patienter kan vara olika motiverade till Rehabilitering. Motivation är den avgörande faktorn och en förutsättning för allt behandlingsarbete och det är därför viktigt att fokusera på patienternas motivation i Rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tänker kring motivation i Rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på fyra olika Rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Den nya Rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgränser för långtidssjukskrivna har fått stor uppmärksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt på tidiga insatser för långtidssjukskrivna med målet återgång i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försäkrings-kassahandläggare på olika försäkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handläggarna på Försäkringskassan har av den nya Rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad Rehabilitering. Resultatet visade att det är en mängd olika faktorer som påverkar handläggarnas arbete.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssätt innebär för teamet inom hemRehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrån två hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsättningar för ett klientcentrerat arbete inom hemRehabilitering i den här kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nå vårdtagarnas individuella Rehabiliteringsmål. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan Rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

BakgrundFatigue är ett begrepp som beskriver trötthet som påverkar den drabbades dagliga liv negativt. I samband med en cancerbehandling drabbas i stort sett alla patienter av fatigue i olika grad. När sedan behandlingen är slutförd kvarstår problemet med trötthet, och behov finns av Rehabilitering som syftar till att patienten ska återgå till en normal nivå av trötthet. Antalet patienter som överlever sin cancerbehandling ökar och då även deras behov av Rehabilitering. Därför är det viktigt att utvärdera den cancerRehabilitering som bedrivs idag.SyfteAtt beskriva hur fatigue förändras hos patienter som genomgått cancerRehabilitering.MetodPatienter som deltagit i ett program för cancerRehabilitering har fått fylla i ett formulär som mäter nivån av fatigue.

Ridterapi har varit känd som behandlingsform för sjukgymnaster sedan länge, men vad är det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid Rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att använda sig av ridterapi som behandlingsform till personer med funktionella begränsningar. Insamlingen av data skedde med hjälp av en egen konstruerad enkät med såväl slutna som öppna frågor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansåg att ridterapi är en behandlingsform, med många positiva behandlingseffekter och att ridterapi är ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen är att det inom ridterapi saknas validerade mätinstrument, vilka skulle göra det lättare att sammanställa en utvärdera, ridterapi som behandlingsmetod..

Bakgrund: En Rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens Rehabilitering. Den ska innehålla mål, Rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av Rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en Rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en Rehabiliteringsplan upprättad.

Detta är en utvärdering av projekt ?Entré?. ?Entré? är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur Rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av Rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin Rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.