Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svårigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) där arbetet är en betydande del av det. De funktionsnedsättningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan på personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsåg att beskriva hur personer som är diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i åldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i två huvudkategorier; ?Den egna förmågan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlätta i arbetet?.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering använder sig av interventioner för att underlätta arbetsåtergång.

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) är ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet är att minska avståndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att få personen så delaktig i samhället som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie där fem arbetsterapeuter i Skåne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

The aim of this undergraduate thesis was to study what the participation in the activities of the Fontain House in Stockholm means to its members. The research questions dealt with how the members describe their participation in the activities, whether they say that it has helped them, and, in that case, in which way. Furthermore, they dealt with how the members argue about their experiences of mental illness and of social help. The study was carried out within the framework of the narrative method. As tools for analyzing the narratives, parts of An-tonovsky?s theories as well as the theoretical concepts of inclusion and exclusion as described by Madsen, were used.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar på återgång i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var även att ta reda på deras upplevelse av arbetsförmåga. Fyra personer deltog i studien, två kvinnor och två män. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjälp av en egengjord intervjuguide. Efter innehållsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Abstrakt All around the world there are a lots of people that suffers from chronic pain. One great factor for the devolopment of chronic pain is the phenomen fear-avoidance/kinesophobia that appear to have negative effects on Rehabilitation of chronic painproblems. The aim of the present study was to describe and identify how patient that took part in a Rehabilitationprogram in year 2004 and 2005 with focus on behaviourchanges estimate their fear-avoidance/kinesophobia and examine if there was any changes estimate fear-avoidance/kinesophobia respectivly before and after and respecivly before and 12 month after the Rehabilitationcourse. The study had a describing prospecitive design. Data was collected by the Swedish version of Tampascale for kinesophobia.

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical.

Det sker en ökning av äldre vilket medför att sjukdomar relaterade till hög ålder blir vanligare. Den nuvarande trenden är att de äldre bor kvar i de egna hemmen så länge som möjligt. Detta ställer större krav på utökad vård och social service eftersom äldre snabbt får reducerad aktivitetsförmåga och därför kräver direkt aktiv rehabilitering av sin skada. Syftet med denna studie var att undersöka sjukvårdspersonalens omhändertagande av äldre patienter på ortopedens akutintag. Metoden vi använde var observation av sjukvårdspersonalens möte med tretton ortopedpatienter.

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsställelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsställelse användes i denna studie var en individ tillfredställd antingen i livet i allmänhet och/eller inom ett specifikt område (domän). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten påverkade livstillfredsställelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i åldrarna 20-75 år som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i någon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsställelse genom Fugl-Meyers självskattningsinstrument Livstillfredsställelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frågeformulär om hur idrotten påverkade de olika domänerna i LiSat-11.

Förskrivning av elrullstol är en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbättrad hälsa för personer med nedsatt förflyttningsförmåga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hälsa. Studien är kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som använder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. Frågan är om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjälp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förändrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten på ett för dem mycket positivt sätt.

Chronic obstructive pulmonary disease can limit patients physical abilities and contribute to social isolation. The purpose of this literature study is to investigate men's and women's experiences of living with chronic obstructive pulmonary dis-ease, and the supporting and guiding role of the nurse to an increased quality of life. 13 critical reviewed articles were used to find the answers to our questions. Quality rating forms were used in order to guarantee a good scientific quality. The results show that, it is of great importance for the COPD-patients well-being to experience social support from those around them, and to have a close relation-ship with their families and friends, in order to experience quality of life.