Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av ålderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar på den yngsta och den äldsta åldersgruppen på arbetsmarknaden. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är ?Hur kan ålder förstås och användas inom sociologin??, ?På vilket sätt används och beskrivs ålder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen på ålder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen är innehållsanalys och vi har använt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet består av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem där en uppdelning mellan annonser sker, där ålder beskrivs explicit eller implicit.

Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestående över tid. Även mellan svenska kommuner är skillnaderna i arbetslöshetsnivå stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det går att urskilja några andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivåerna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjälp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte går att belägga några ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. Däremot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men också att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.

Konglomerat är starkt diversifierade storföretag som är verksamma inom många olika affärsområden samtidigt. Vad som kännetecknar ett konglomerat är dess orelaterade diversifiering, ett företag kan till exempel tillverka både ketchup och bilar. Denna strategiform var vanlig i västvärlden kring andra världskriget och fick sitt uppsving under 1970-talet för att sedan alltmer försvinna på grund av undermåliga finansiella resultat. Strategiformen är däremot fortfarande vanligt förekommande i nyindustrialiserade länder och i synnerhet i Asien. Denna studie belyser konglomeratet som fenomen och söker generera en möjlig förklaring till varför denna företagsform alltjämt är vanligt förekommande i Asien och varför den är framgångsrik där.Studien har en teoretisk utgångspunkt och de teoretiska rönen illustreras sedan med hjälp av två fallföretag, indiska Tata Group och sydkoreanska Samsung Group, båda de största konglomeraten i sitt slag på respektive marknad.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors.  The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients? security and the work environment in Sweden?s healthcare.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar.Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år".Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007).

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra genuskontraktet (värderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgåvor under åren 1885-1922, samt relatera resultatet till samhällsprocesser som präglade den borgerliga kvinnans förändrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod används. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör källmaterialet. Teoretisk förankring är Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingår i studien föddes 1854-1895, växte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsättningar för att skapa och behålla tillväxt och kompetens i regionen. Studien avgränsades till att endast studera programmet för året 2005. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var såle-des en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoden bestått av intervjuer. Till hjälp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriär och arbetsmarknad samt nätverk.