Från och med årsskiftet år 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av IFRS påverkar analytikers prognoser. Vi har med hjälp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers påverkan på storleken på analytikers prognosavvikelser. Vi har även genom telefonintervjuer med analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjälp av de statistiska testerna har vi inte kunnat påvisa att analytiker prognosavvikelser har ökat.

Uppsatsens titel: Penningmängd och huspriser - Finns det något samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlämningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: Penningmängd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen är att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmängdens utveckling och småhusfastigheters prisutveckling. Vi vill även försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.Tillvägagångssätt: I denna uppsats har vi genom att fastställa ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en Regressionsanalys mellan penningmängdsutvecklingen och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett långsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmängden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för småhus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för småhus kan förklaras med kvantitetsteorin..

Under valen 2002 ? 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång?Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellanSydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns någotsamband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att användamaterial från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige ochövriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige.

Tidigare forskning har varit oenig gällande vad ett SJT (situational judgment test) mäter. Studiens syfte är att undersöka vad SJT mäter genom att korrelera SJT-poängen med poängen på personlighets- respektive begåvningstest. Ytterligare en frågeställning är huruvida SJT skulle kunna vara ett användbart komplement till övriga arbetspsykologiska test. Totalt genomförde 130 personer fyra olika test; ett SJT, ett personlighetstest samt två begåvningstest (ett logiskt och ett matematiskt test). Resultatet av en Regressionsanalys, med poängen på conscientiousness, agreeableness och g-faktorn som prediktorer av SJT-poäng, gav R = .31 och Adj R2 = .07.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel Regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och Regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet.

Studiens syfte var att undersöka huruvida ett pilotprojekt bestående av en ny typ avmedarbetar- och lönesamtal i Sandvikens kommun givit någon effekt på rolltydlighet,empowerment och arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet att undersöka sambanden mellanrolltydlighet, empowerment och arbetstillfredsställelse. En enkät besvarades av 62förskollärare. Genom t-test undersöktes skillnaden mellan förskollärare som deltar i projektet(N=34) och andra förskollärare (N=28) gällande dessa variabler, men inga signifikantaskillnader kunde visas. En multivariat Regressionsanalys visade i enlighet med tidigareforskning ett samband mellan rolltydlighet och arbetstillfredsställelse, men något sambandmellan empowerment och arbetstillfredsställelse visades inte.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en Regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till.

I den här rapporten undersöks hur diabetespatienters nöjdhet med en viss insulinpump beror på i hur stor utsträckning de använder pumpens tillhörande fjärrkontroll och dess funktioner samt vilka faktorer som leder till användning av fjärrkontrollen. I rapporten används en kätdata från 437 insulinpumpsanvändare och föräldrar till barn med insulinpump som samlats in av konsultföretaget Opticom. Lineär Regressionsanalys används för att undersöka data och genomföra inferens. Undersökningen visar att ökad användning av fjärrkontrollen är associerad med högre kundnöjdhet. En vidare undersökning av fjärrkontrollensfunktioner visar att endast den funktion som låter användaren administrerabolus med fjärrkontrollen har en positiv, statistiskt signifikant effekt på kundnöjdhet.

På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med Regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En Regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.