Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört Regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från Regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret.

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfällningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat på regioner.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört Regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från Regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Förorenade områden har visat sig vara ett allvarligt miljöproblem i hela världen, och enligt Svenska Naturvårdsverket finns det bara i Sverige cirka 40 000 förorenade områden. Många etablerade efterbehandlingsmetoder är resurskrävande och det finns ett behov att utveckla nya metoder som till exempel in situ-immobilisering vars syfte är att minska föroreningars spridning genom inblandning av tillsatsmedel i jorden. Nollvärt järn har visat sig effektivt för stabilisering av CCA-förorenad jord från träimpregnering, genom de kemiska reaktioner som sker mellan bildade järn (oxid)hydroxider och föroreningar. Men stabiliseringen påverkas av bland annat redoxförhållanden och organiskt innehåll i jorden. Från industrins sida är stabilisering av CCA-förorenad jord intressent eftersom det kan innebära nya användningsområden för deras produkter.

Alpackor blir alltmer populära som ullproducenter och sällskapsdjur, både i Sverige och i övriga världen. Detta ökar kraven på ett effektivt avelsarbete, i synnerhet då alpackor av naturen har en långsam reproduktion. En viktig del i det arbetet är att kunna skilja ut och använda lovande avelshanar så tidigt som möjligt och att undvika tjuvparning med mindre lämpliga hanar. I litteraturen anges att alpackor uppnår puberteten någon gång mellan 1 och 3 års ålder, vilket är ett stort spann. Puberteten är dock en successiv process med många olika definitioner, bland annat fullt utvecklade könsorgan, libido och en viss minimikoncentration av spermier i ejakulatet.

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en Regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån Regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i Regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet.

Naturbetesmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige men har under de senaste hundra åren blivit allt färre och mer fragmenterade i det svenska landskapet. För att motivera markägare att öppna upp igenväxta och övergivna marker delas det ut bidrag varje år för att markerna skall restaureras och bete eller slåtter skall återinföras. Vilken långvarig effekt restaureringen har på naturbetesmarkens artdiversitet är bristfälligt utvärderad och dokumenterad. Jag har undersökt hur reproduktionen hos två vanliga gräsmarksarter, gökärt (Lathyrus linifolius) och gullviva (Primula veris), påverkas beroende på om betesmarken är eller har varit övergiven. Frön från tre olika markkategorier samlades in; kontinuerligt betade, övergivna och restaurerade.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.