Sökresultat:
77 Uppsatser om Regn - Sida 3 av 6
Gestaltningsförslag för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög
Det kommer att bli mer frekvent med intensiva Regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden Regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön.
Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar.
Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund.
Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta.
Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsRegn.
Framtida vattenhantering i svenska privatträdgårdar. : praktiska råd vid vattenöverskott och vattenunderskott medSimrishamns respektive Mölndals kommun som utgångspunkt.
Vi är två studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförändringar, som vi redan märker av och som hotar att förvärras framöver, kan påverka vattensituationen i Sverige med tillfälligt överskott eller brist på vatten. Vi har utgått från två politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som från EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförändringarna i Europa ? tänkbaraEU-åtgärder?. De två huvudproblem som kan uppstå i samband med förändrade nederbördsförhållanden är dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet Regn. För att se vad som görs på kommunnivå med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta närmare på Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan få problem med torka, samt Mölndals kommun i västra Sverige, där kraftig nederbörd harorsakat översvämningar.
Risker och konsekvenser vid en yttre storbrand på Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
Denna rapport syftar att undersöka de risker och konsekvenser som uppstår för samhället och närområdet vid en brand i yttre bränslehantering hos Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Yttre bränsle i denna rapport syftar på biobränsle, bark, flis, returpapper och massaved. Vid en brand bildas en mängd olika ämnen och partiklar, styrt av temperatur och vilket material som brinner. Om dessa brandgaser sprids över bebodda områden är det av stor vikt att veta omfattningen av de risker och eventuella skador som lokalbefolkningen utsätts för. De rådande väderförhållanden är en stor faktor för spridningens omfattning.Ett företag i Sverige är enligt lag skyldigt att ha ett adekvat säkerhetsarbete och själva kunna hantera de risker som de själva medför.
Avrinning från körbanor och hydrauliken hos stenfyllda dagvattendiken.
För ett Regn med 10-års återkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att få en nederbördsökning på 4 % enligt den modell som används i P104 jämfört med modellen i P90 som användes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjälp av Regndata från Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning på 24 % jämfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen är så liten. Dock så tyder studierna på att vattnet inte alls tar de vägar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga är att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nå fram till dikena och infiltrera ner i dessa.Vid små nederbördsmängder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nära asfaltskanten.
Afrikas klimat : med fokus på Västafrika
Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnär sig på jordbruk så är pålitliga väderprognoser och säsongsförutsägelser ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den här rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, både lokala och storskaliga, väderfenomen som ger upphov till nederbörd i området. Klimatet i Västafrika, ett område som mestadels täcks av Regnskog eller savann, präglas av den västafrikanska monsunen som ger Regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod på vintern. Denna monsun visar på stor årlig variation när det gäller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsäga dess början är nödvändigt när en jordbrukare ska planera säsongens verksamhet. Av många bidragande faktorer framgår det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten är en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsättningen benämnd som språnget, över ca 5 breddgrader, vilket av många ses som starten på Regnperioden.
Utvärdering av stödbränsle : Gällande aktuell bränslestrategi för avfallspanna F5
På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt
I
södra
Kurdistan
där
exploatering,
utbyggnad
och
förtätning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseområden
sker
är
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hårdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsområden
minskar
ständigt.
Stora
mängder
Regn
avrinner
från
ytor
som
en
gång
var
genomsläppliga
till
lågt
belägna
och
känsliga
områden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
såväl
extensiva
som
måttliga
Regn.
Dåligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
på
ledningarna
så
att
läckage
och
bräddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseområden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
närliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
ständiga
översvämningar.
I
områden
där
man
har
sprängt
berg
och
branta
slänter
för
att
anlägga
vägar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
känslig
för
erosion.
Instabil
och
dåligt
utförd
schaktning
gör
att
många
byggnadsanläggningar
utsätts
för
skred
när
marken
utsätts
för
långvarigt
Regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvärlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dålig
åtkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieområdet)
ledde
till
mitt
val
av
ämne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
är
uppbyggt
i
två
delar.
Den
första
delen
består
av
utförliga
observationer
i
studieområdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
här
både
i
ord
och
bild.
Här
görs
också
en
genomgång
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hårdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
består
av
en
litteraturstudie
där
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
på
dagvattenhantering
både
i
Sverige
och
internationellt.
Målet
är
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
på
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sådant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingår
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
är
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
på
tänkbara
lösningar
utifrån
både
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
på
det
valda
studieområdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
där.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
på
områdets
dagvattenanläggningar
för
att
se
hur
de
är
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmänt
i
södra
Kurdistan.
Målet
är
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
därför
två
genomförda
besök
i
studieområdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanställde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgått
ifrån
böcker
och
tidskrifter
i
ämnet
dagvattenhantering.
Jag
har
även
läst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
få
bredare
kunskaper
i
ämnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
använt
mig
av
digitala
källor.
En
avgränsning
är
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-?
hanteringsproblematiken
i
allmänhet
med
inriktning
på
urbana
miljöer
utan
att
begränsa
mig
till
någon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
på
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjälp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundläggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
är
att
man
avleder
allt
dag
-?
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvätt)-?
vatten
från
bostadsområden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebär
att
kemikalier
och
skadliga
ämnen
från
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
någon
åtgärd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
ämnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
någon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-?och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebär
det
att
det
förorenade
vattnet
därför
blir
svårt
att
återanvända
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
är
att
avledningsnätet
på
grund
av
ålder
och
dålig
dimensionering
läcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebära
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
därför
vara
viktig
att
påpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
är
det
viktigt
att
hänsyn
tas
till
de
lokala
förutsättningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsområden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
på
sikt
fastställas
och
tillämpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
Målet
är
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-?
och
industriområden
också
utgå
från
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strävan
ska
även
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hållbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-?länders
varierade
erfarenheter
vad
gäller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
också
tillämpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgångspunkt
i
de
lokala
förutsättningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
är
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskälla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bättre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgångspunkt..
Utveckling av provmetodik för HVAC på lastbil : - Klimatprovning i vindtunneln CD7
I detta examensarbetet undersöks hur provningen av HVAC på lastbilar skall utföras iklimatvindtunneln CD7 som Scania färdigställer till år 2013. HVAC omfattar kupéuppvärmning,ventilation samt AC och har därmed en stor betydelse för klimatkomforten inne i lastbilshytten.Med klimatvindtunneln CD7 kommer olika tester att kunna utföras i en kontrollerad miljö medallt från ökenklimat till snöig vinter. De nya möjligheterna som kommer med klimatvindtunnelnCD7 är även anledningen till att en ny provmetodik behöver undersökas och tas fram.Studien föreslår fyra stycken provmetoder för HVAC samt en struktur för dokumentationen.Provmetoderna som har valts fokuserar på sol-, Regn- och snösimuleringar. Dessa provmetoder ärbaserade efter vad som kan samt bör testas i CD7, vilket är en del av syftet med examensarbetet.Solsimuleringar har i empirin visat sig vara bland de mest förekommande proven när det gällertestning av HVAC och klimatkomfort.Provmetoderna syftar till att skapa en utgångspunkt för konstruktörer och testingenjörer vidutformningen av prover. Det gör testningen repetitiv samtidigt som tid sparas genom attdokumenterat underlag finns att tillgå.En av målsättningarna med examensarbetet har varit att studien ska användas förvidareutveckling av provmetoder för HVAC på Scania.
Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö
Dagvatten är ett begrepp som används för Regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker.
Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten.
Det blir som det blir - Vi har inte tid att planera! : En studie om att utveckla Kolmårdens djurparks befintliga zooapplikation och dess användbarhet och skapa ett praktiskt planeringsverktyg
På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
Elephant damage in Masai Mara
Elefanter är och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal på grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsäljning, samt en förändring av såväl mänsklig utbredning samt Regn mönster, och flera nationalparker upplever nu ökade skador på grund av rikliga elefantpopulationer, det så kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 år tillbaka rapporter från östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapellträd på grund av elefantbetning. Några av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. På grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mångfalden i växtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns något problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jämföra skador på de två träden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.
Torr utan gifter?
Arbetet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen för att undersöka vilka vattenavvisande behandlingar som görs på ytterplagg för barn och hur tillverkarna förhåller sig till perfluorerade ämnen. I arbetet har vattenavvisande ytterplagg för barn i förskoleåldern studerats, med syfte att se i vilken mån perfluorerade ämnen används i plaggen. Barnen som har studerats är utomhus varje dag i alla väder. Vid kraftigt Regn eller när det är mycket blött ute används vattentäta Regnställ, vid lättare väta bär de ytterplagg med vattenavvisande funktion. En egen oljedropptestmetod har utvecklats.
Renal dysplasi hos berner sennen
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.
Samband mellan negativa skördeavvikelser och nederbörd : underlag för utformning av en ny grödaförsäkring mot nederbörd?
Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige år 1994 har det inte varit möjligt att i någon övergripande utsträckning försäkra växande grödor.
Svenska lantbrukare producerar årligen råvaror för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsägbara yttre händelser. Examensarbetet är del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gällande möjligheterna att försäkra växande gröda.
Examensarbetet behandlar följande frågeställningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesänkningar? Finns det något behov att utveckla en frivillig grödaförsäkring mot nederbörd?
Det har i examensarbetet valts ut tio gårdar inom produktionsområde ett (Götalands södra slättbygder), en gård i varje skördeområde. Gårdarnas faktiska skördar av höstvete, vårvete samt vårkorn har tagits från år 2000 till
år 2012 och jämförts mot normskördarna inom varje skördeområde.
Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 %
sammanställdes i tabell 1.
Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.