AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma.

Under en längre tid har en allmän debatt förts om hur den svenska sjukvården ska vara utformad för att kunna bibehålla en hög kvalitet samtidigt som det råder brist på resurser. Utveckling har i Sverige gått mot en ökad konkurrensutsättning av sjukvården. Men i och med de privata vårdgivarnas entré har även ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvården. Vad denna uppsats avsett att utreda är huruvida det finns en motsättning mellan det privata vårdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvården. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbättra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. På så sätt ska vi avgöra vilken betydelse sådan här reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har även för avsikt att se om och i så fall hur inställningen till koden har förändrats efter införandet. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att försöka få en övergripande bild av ämnet snarare än att gå in på detaljnivå. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper ? revisionsbyråer, företagare och experter.Teori: Vi har i vår teori tagit utgångspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin.

På senare tid har diskussionen kring bolagsledningens skadeståndsansvar mot aktieägare och tredje man uppmärksammats. Det har framförts kritik om att ansvaret är alltför strängt utformat och bör begränsas. Huvudregeln inom svensk skadeståndsrätt är att skadelidande ska försättas i samma situation som om skadan inte inträffat. Eftersom det i aktiebolagsrättsliga sammanhang inte sällan är fråga om betydande skador, främst på grund av höga skadeståndsbelopp och en vid krets av ersättningsberättigade kan emellertid ett alltför rigoröst upprätthållande av denna huvudregel resultera i orimliga skadeståndskrav. Lagstiftaren har ansett att jämkningsbestämmelsen i 29 kap.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

During the early Middle Ages beech forests (Fagus sylvatica L.) spread out over large parts of southern Sweden. They had a crucial role in human survival for hundreds of years. For various reasons, the beech forest area has decreased since the 1600s. Spruce planted on former beech forest land was the primary reason for the decline during the second half of the 1900s, which made many worried about the future of the beech forests and led to a beech forest act in 1974. This study describes the background to the beech forest act based on parliamentary official documents.

Den tekniska utvecklingen har skapat oändliga möjligheter, men också orsakat svårigheter vilka idag försöks lösas. En av dessa är den elektroniska handeln vilken ständigt ökar i omfattning och betydelse, och som har skapat nya marknader och nya sätt att bedriva affärsverksamhet på. Samtidigt har regeringar i denna utvecklings eftervågor blivit tvungna att se över den reglering som idag gäller då de nya strukturer som uppstått inte alltid är i överensstämmelse med de regelverk som finns. Inom inkomstskatterätten har begreppet fast driftställe kommit att få en ny aktualitet i och med att de transaktioner som sker genom e-handeln sker utan någon egentligen anknytning till en viss plats. Då källstatsbeskattning sker i den jurisdiktion ett fast driftställe är beläget är detta ett centralt begrepp för att fastslå vilken skattebas som är hänförlig till vilket land.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader.

Bakgrund och problem: För att kunna uppfylla syftet med revisionen är det nödvändigt attrevisorn är oberoende. Den reglering som finns gällande oberoendet har diskuterats under en långtid och på senare år har flera förändringar skett, framförallt internationellt sett. Även i Sverige ärförändringar på gång och i maj 2006 antog riksdagen ett förslag från regeringen som träder ikraftden 1 januari 2007. Den nya lagen innebär att en revisionsbyrå inte längre får ge yrkesmässigtbiträde vid bokföringen till ett större företag om samma byrå även tillhandahåller revisionen tillföretaget. Detta kan medföra att revisionsbyråerna kan tvingas göra sig av med konsultations ellerrevisionsuppdrag.Syfte: Att undersöka vilken påverkan de skärpta jävsreglerna har på revisorsbyråerna samtklargöra hur de nya reglerna kommer att påverka oberoendet.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag.Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler.