Sökresultat:
659 Uppsatser om Reglering av ädellövskog - Sida 17 av 44
Högtemperaturkorrosion av FeCrAlmaterialet Kanthal APMT
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Inside Outside or in Between - En förskola i Lunden, Göteborg
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Nordisk mytologi : En lÀroboksstudie
Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.
Revisorernas förtroende : En studie av hur revisorerna skapar förtroende hos intressenter
PÄ senare tid har finansiella skandaler fÄtt ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmÀnheten och nÀringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhÀllsekonomin och ett minskat förtroende för dem Àr problematiskt. DÄ förtroende Àr viktigt, Àr det nödvÀndigt att kÀnna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det pÄverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som pÄverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien anvÀnder sig av beskrivande metoder, dÀr primÀrdata bestÄr av intervjuer med respondenter och sekundÀrdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, dÀr verkligheten studerades genom att tillÀmpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen hÄller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens Àr centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita pÄ denne.
Ombildningskonsult : En undersökning av ombildningskonsulter utifrÄn tre institutionella logiker
Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.
Kullerbyttan - En förskola med kreativitet och hÄllbarhet i fokus
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Pedagogers syn pÄ individualisering i tvÄ skolor
Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.
RÀttslig reglering av enskilda vÀgar med fokus pÄ kostnadsansvarets utformning och tillÀmpning
De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.
ĂganderĂ€tt till koncessionsmineraler
Sveriges gruvnÀring har en lÄng historia som strÀcker sig Ànda till medeltiden. Lika lÀnge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgÄngar. Regleringens syfte har varit mÄngfacetterat. Det har bl.a. gÀllt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptÀckt och utnyttjande av mineraler.
Koncernchefens skadestÄndsansvar
SammanfattningKoncernchefens rÀttsliga stÀllning Àr oklar vad avser hans rÀtt att företrÀda bolaget och hans skadestÄndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen sÄ kan problem uppstÄ nÀr man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs stÀllning riskerar att inkrÀkta pÄ bolagets lag reglerade organ sÄsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. FrÄgan Àr hur frÄgan om koncernchefens skadestÄndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen fÄr en stÀllning som inte Àr förenlig med aktiebolagslagen.
Designkriterier för produktiva vÄtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande vÄtmarker se ut?
Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.
Anknytningens betydelse för motivation i arbetslivet
Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vÄrdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka fÀrgar individens syn pÄ sig sjÀlv och sin omgivning. Dessa synsÀtt tenderar Àven att vara stabila lÀngs livet. Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, Älder, utbildning och/eller civilstÄnd pÄ denna relation.
à ldern i fokus : En studie om hur svensk rÀtt pÄverkas av EG-rÀttens reglering av Äldersdiskriminering i arbetslivet
Sweden is a member of the European Union (EU) since 1995. The association results in considerable proportions of the European law, also called EC-law, for Sweden. The legal system has precedence above Swedish law, which forces our national court to take consideration into and interpret the law in the light of EC-law.Sweden doesn?t possess a general legislation of discrimination. An appointed committee investigates the matter and the requirement of a common law, including all discrimination prohibits.
Revisorers oberoende : -insikter i yrkesmÀssiga erfarenheter
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur revisorerna sjÀlva ser pÄ sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi fÄ en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motÄtgÀrder och uppdragsfrÄntrÀden. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt teorier om hot mot oberoendet för att forma vÄrt frÄgeunderlag.
Aktiemarknadsbolagens grundproblem : En underso?kning av den institutionella a?garrollen i Sverige och EU-kommissionens fo?rslag om extern bolagsstyrning
Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..