Sök:

Sökresultat:

120 Uppsatser om Reglerade ćterköpstider - Sida 6 av 8

Skolavslutningar ur ett maktperspektiv.

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Motivation till Àmnet Idrott och hÀlsa : En studie om 82 gymnasieelevers motivation till undervisning i Idrott och hÀlsa

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till Àmnet Idrott och HÀlsa. Studien har utgÄtt frÄn en kvantitativ forskningsansats dÀr enkÀtformulÀr tillÀmpats vid utförandet. Insamlad data kommer frÄn 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter Àr begrÀnsat Àmnar studien bara att uttala sig som de respondenter som ocksÄ ingÄr i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrÄn det inre vÀrdet i en aktivitet, inre motivation, eller frÄn yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

KRISHANTERINGSPLANEN - ett anvÀndbart verktyg eller en dammsamlare? : En kvalitativ studie av en F-9 skola i Mellansverige

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning Ă€r att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs pĂ„ medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen pĂ„ skolan fungerar.Undersökningen Ă€r kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca Ă„tta Ă„r sedan. FĂ„ av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprĂ€ttandet av planen. Tanken Ă€r att den ska revideras Ă„rligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var tvĂ„ Ă„r sedan sist.

Har grad av förtroende för medmÀnniskor som del av institutionell kontext pÄverkan pÄ lÀnders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Strategier för att minska elevers konsumtion av utrymmesmat i skolcafeterior : en studie av sex högstadieskolor cafeterior

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror pÄ ohÀlsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolÄldern och en av fyra ungdomar sÀger att skolan har lÀrt dem vad de ska Àta och dricka för att mÄ bra. Trots detta sÀljer 34 % av skolorna i Sverige och hÀlften av skolorna i VÀsterbotten godis, lÀsk och andra sötsaker.Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hÀlsofrÀmjande skolcafeteria baserat pÄ intervjuer av förestÄndare för verksamheten.Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter pÄ högstadieskolor i VÀsterbotten och tvÄ telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgÄsar, frukt och varma och kalla drycker.

Implementering av IFRS - Processen i ett onoterat Aktiebolag

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Somliga gÄr med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhÀllet syns dem?

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Identifiering av ÄtgÀrder som kan bidra till att förbÀttra analysen av miljökemiska sedimentundersökningar : En studie pÄ provtagningsdata frÄn Kalmarsund och Oskarshamns hamn.

Föroreningar av metaller Àr ett problem lÀngs med kusterna, vilket har en negativ inverkan pÄ vattenlevande organismer och miljön. Orsaken till detta beror till stor del pÄ pÄgÄende utslÀpp frÄn tÀtorter, hamnar, industrier och pÄ ?gamla synder (dÄ det inte fanns nÄgra detaljerade miljölagar som reglerade spridningen av föroreningar frÄn exempelvis industriprocesser)?. UtslÀpp av föroreningar behöver inte bara komma lokalt utan kan ocksÄ transporteras via avrinningsomrÄdena och via atmosfÀriskt nedfall. Idag arbetar lÀnsstyrelsen med att invertera och sanera förorenade omrÄden, men för att kunna ta reda pÄ hur det ligger till med kusterna och hamnarna Àr sedimentprovtagningar ett mÄste.

Nya bolagskoden - hjÀlper eller stjÀlper den? : en granskning ur bolagsledningens, Àgarens samt revisorns perspektiv

 De senaste Ă„rens företagsskandaler har lett till ökad fokusering pĂ„ bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrĂ„gasatt bolagens vilja att tillvarata Ă€garnas intressen pĂ„ bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrĂ„gasĂ€ttas efter tvivelaktiga prestationer. En av de Ă„tgĂ€rder aktörer pĂ„ aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden Ă€r Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL Ă€r den endast rĂ„dgivande.

Företagens upplysningar av finansiella instrument : Implementering av IFRS 7

Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna Är 2005 vars syfte Àr att tillfredstÀlla behovet av jÀmförbarhet och harmonisering bland företag, har mÄnga förÀndringar skett. FörÀndringarna innebÀr att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, nÄgot som företag mÄste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker stÄr i fokus bland företagens verksamheter och Àr Àven nÄgot som uppmÀrksammas bland företag, de finansiella rapporternas anvÀndare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker Àr finansiella instrument de frÀmsta redskapen.

Somliga gÄr med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhÀllet syns dem?

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Ett enhetligt insolvensförfarande med syfte att rÀdda företag frÄn konkurs ? fungerar det? : En utredning om hur det enhetliga insolvensförfarandet har fungerat i Tyskland och hur den svenska insolvenslagstiftningen mot bakgrund av detta skulle kunna utfo

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Journalen i vardagen, vardagen i journalen : En fallstudie av social dokumentation pÄ ett Àldreboende

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen pÄ ett kommunalt Àldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus Àr pÄ den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vÄrdbitrÀden och regleras i SocialtjÀnstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar mÄnga anstÀllda formell yrkesutbildning och mÄnga har svenska som andrasprÄk. Kraven pÄ dokumentation har skÀrpts under de senaste femton Ären, och tidigare forskning visar att det finns svÄrigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja sÄvÀl yrkesmÀssig som sprÄklig kompetens.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->