Sök:

Sökresultat:

120 Uppsatser om Reglerade ćterköpstider - Sida 5 av 8

Successiva förvÀrv i en oreglerad tid

RörelseförvÀrv som sker i flera steg, sÄ kallade successiva förvÀrv reglerades tidigare enligtRedovisningsrÄdets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersÀtta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvÀrv dÄ förvÀrvaren erhÄller och inte dÄförvÀrvaren redan innehar bestÀmmande inflytande. Reglering gÀllande successiva förvÀrv avdenna karaktÀr kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med Àndrade IAS27R som förvÀntas ersÀtta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsÄledes en unik situation i redovisningen i vÀntan pÄ kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvÀrv av denna karaktÀr sÀtts i redovisningssituation utan vÀgledning.Eftersom nuvarande gÀllande regelverk inte behandlar successiva förvÀrv av denna art Àr detsÄledes upp till företagen sjÀlva att vÀlja hur de vill redovisa.

Den udda fÄgeln - en studie om Sveriges redovisningstillsyn av IFRS

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gÀllande tillÀmpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har Àven redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser pÄ dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi Àven vÀrderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnÄs enligt vÄra nyckelaktörer. Vi har Àven belyst hur nyckelaktörerna ser pÄ den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gÀllande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgrÀnsat oss till att endast fokusera pÄ redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har Àven avgrÀnsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssÀtt.  Vi valde detta tillvÀgagÄngssÀtt dÄ vÄr ambition var att undersöka vÄrt problem pÄ djupet snarare Àn bredden.

SamhÀllsansvar i konkurrens : En jÀmförande studie om den reglerade och oreglerade spelmarknaden

Background Svenska Spel is a regulated company run by the state and government, where CSR, community and social responsibility is in focus. The highly regulated Swedish gaming market has in recent years become more exposed to competition by foreign unregulated betting companies thru Internet.Problem discussion There are two views regarding CSR and how they are affecting competitive advantage and profitability. On one hand, it suggests that companies foremost shall focus profits and act in the best interest of the shareholders. On the other hand, it connects CSR to be a contributor to competitive advantage that increases the company?s profitability.Problem formulation Svenska Spel is competing with other betting companies who doesnÂŽt act under the same conditions, betting companies that donÂŽt have a responsibility to the state.

Uppföljning av lokförare pÄ SJ och Green Cargo i Region VÀstra Sverige, med beviljad dispens frÄn hÀlsoföreskrifterna, avseende ev. olyckor eller olyckstillbud

JÀrnvÀgstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens JÀrnvÀgar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för sÀkerhetsuppföljning av den spÄrbundna trafiken i Sverige. AvsevÀrda tekniska förbÀttringar har lett till betydande ökad sÀkerhet sista 15 Ären. Lok-/tÄgförare arbetar under sÀrskilda medicinska sÀkerhetskrav, reglerade enligt jÀrnvÀgslagen (2004:19) och i JÀrnvÀgsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens frÄn vissa av dessa sÀkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. FöretagshÀlsovÄrden har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Hög villighet krÀver lÀgre tillfÀlle ? Faktorer som pÄverkar den icke-statliga vÀpnade aktörens lÄnga vÀpnade kamp

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Integritet och rÀttssÀkerhet vs eFörvaltning?: InformationssÀkerhetsbrister i den elektroniska förvaltningen

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgÀnglighet för medborgare och företag. RÀttssÀkerheten och skyddet för den personliga integriteten Àr beroende av att den rÀttsliga regleringen och styrningen av politiska mÄl harmonierar samt att det Àr balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rÀttslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mÄl samt vilka konsekvenser det fÄr för rÀttssÀkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rÀttsvetenskapliga samt den rÀttskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som bestÄr av rÀttssÀkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssÀkerhet visavi politiska mÄl har det visat pÄ att grunden, den rÀttsliga regleringen, inte Àr tillrÀckligt stabil.

Sambandet mellan redovisning och beskattning -Myndigheters stÀllning till SOU 2008:80

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 Ärs Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebÀr attföretagens redovisning ocksÄ Àr underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. SedanintrÀdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpÄverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetÀnkandet frÄn denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersÀttas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill sÀga nÀr intÀkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Importörers ansvar vid import av elektriska och elektroniska produkter: En studie av REACH- förordningen, WEEE- och RoHS- direktiven

Uppsatsens syfte har varit att granska REACH-förordningen, WEEE- och RoHS-direktiven samt dess införlivande i svensk lagstiftning. UtgĂ„ngspunkten har framför allt varit att utreda det ansvar för kartlĂ€ggning av produkters innehĂ„ll samt avfallshantering som importörer av elektroniska produkter har vid import frĂ„n icke EU-land. Granskningen har genomförts via studier av EU-rĂ€ttsakter samt den svenska lagstiftning som förĂ€ndrats eller tillkommit vid rĂ€ttsakternas ikrafttrĂ€dande. Även informationsmaterial frĂ„n ansvariga myndigheter, litteratur och rapporter har anvĂ€nts vid granskningen. Resultatet visade att elektronikprodukter omfattas av den aktuella lagstiftningen.

Kapitalflöden till skatteparadis : En modelskapande undersökning av finansiella offshorecentra och ekonomisk brottslighet

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

Bostadsköp - en studie om lÄnekulturen bland unga hushÄll i Stockholm

Det finansiella systemet Àr nÀra sammanlÀnkat med bolÄnemarknaden, tillgÄngen till finansiering har blivit större och allt fler hushÄll vÀljer att belÄna sig. Det medför fördelar med Àven nackdelar dÄ det finansiella systemet Àr ytterst kÀnsligt för störningar pÄ bolÄnemarknaden. Det Àr Àven svÄrt att konstatera vad som menas med en övervÀrderad bostadsmarknad dÄ olika definitioner ges av olika aktörer. Prisutvecklingen ligger idag över sin lÄngsiktiga trend vilket har gett upphov till spekulation om en eventuell bostadsbubbla. Enligt aktuella utredningar ser dock bostadspriserna ut att ha anpassat sig till nya tillvÀxtvillkor i form av sjunkande rÀntenivÄer, lÀgre bostadsbyggande samt ökade hushÄllsinkomster och anses dÀrmed i stor utstrÀckning kunna förklaras av fundamentala faktorer.I syfte att förhindra en osund utveckling pÄ kreditmarknaden infördes ett bolÄnetak och sedan införandet har belÄningsgraden för nya lÄn sjunkit, utöver det har Àven andelen bolÄn med belÄningsgrad över 85 procent minskat.

UtvÀrdering av informationsinsatser kring
BudesonidinnehÄllande inhalationslÀkemedel pÄ apotek i
Sverige, Norge och Finland

Ägandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevĂ€rt dĂ„ apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland Ă€r statligt reglerade men privatĂ€gda. Dock har samtliga lĂ€nder en lag pĂ„ att anpassad rĂ„dgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i Ă€gandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksvĂ€sendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationslĂ€kemedel innehĂ„llande Budesonid pĂ„ apotek i Sverige, Norge och Finland för att fĂ„ en samlad bild av hur denna information pĂ„verkar kundernas kunskaper, attityder och lĂ€kemedelsanvĂ€ndning. Under vĂ„ren 2005 gjordes en litteraturstudie i Ă€mnet samt en enkĂ€tundersökning vid tre apotek i de tre lĂ€nderna. 93 personer över 18 Ă„r som för eget bruk hĂ€mtade ut BudesonidinnehĂ„llande inhalationslĂ€kemedel pĂ„ öppenvĂ„rdsapotek deltog i studien.

NĂ€r industrin styr medlen

Med mÄlet att reducera de nationella kvÀveoxidutslÀppen enligt Göteborgsprotokollets bestÀmmelser införde Norge Är 2007 en skatt pÄ 15 NOK per kilo kvÀveoxidutslÀpp. I en reaktion mot denna skatt bildades NÊringslivets NOX-fond pÄ initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den frÀmsta skillnaden Àr att avgiften för utslÀpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna Äterbetalas i form av investeringsstöd till kvÀveoxidreducerande ÄtgÀrder i verksamheterna. Att en miljöavgift pÄ detta sÀtt ÄtergÄr till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam Àn genom reglering av en miljöskatt.

Om kommunikation som nyckel till framgÄng : En studie i hur skolans styrning skapar hinder respektive möjligheter för lÀrarnas arbete

Den svenska skolan har under de senaste Ärtionden gÄtt frÄn att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhÀllet till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fÄtt en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat frÄn statlig till kommunal nivÄ. Den sÄ tidigare regelstyrda skolan har blivit mÄlstyrd och lÀraryrket har med detta förÀndrats.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjuade lÀrare och ledning upplever att styrningen av organisationen pÄverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lÀrarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

KrÀnkningar i skolan : kommunens ansvar

Denna uppsats syftar till att utreda pÄ vilket sÀtt införandet av ?Lag om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever? pÄverkat de ÄtgÀrder som mÄste vidtas mot krÀnkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar Àven till att utreda hur elevens möjlighet till skadestÄnd förÀndrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds krÀnkningar elever emellan, som inte Àr brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen Àr huvudman för.Uppsatsen Àr uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, ÄtgÀrder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadestÄndsbestÀmmelserna och i tredje delen behandlas det rÀttsfall som Àr av relevans för uppsatsen.

Trafikintegrationens avtryck i stadsrummet : en studie om gÄngfartsomrÄden

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->