Sök:

Sökresultat:

2240 Uppsatser om Regler och rättvisa - Sida 43 av 150

OsÀkerheter vid brandteknisk dimensionering av ventilationssystem

This masters thesis deals with smoke spread via ventilation systems. One aim of the thesis is to investigate and explain the differences in efforts to prevent smoke spread via ventilation systems in different countries. A second aim of this thesis is to investigate how frequently occurring smoke spread via ventilation systems in Swedish buildings are. A third aim is to investigate how uncertainties in input variables to smoke spread calculations will affect the result of calculation. To be able to do this the most important input variables are identified and analysed.

Solenergi med energieffektiva byggnader och kostnadseffektiv lagring

NÀr en investering ska göras Àr priset en prioriterad faktor att ta hÀnsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som pÄ lÀngre sikt kommer resultera i en större intÀkt Àn kostnad. NÀr detta intrÀffar skiljer sig markant i mÄnga fall och med regeringens krÄngliga regler blir det inte lÀttare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i VÀla GÄrd, Helsingborg. Anledningen Àr att kostnadseffektivisera solcellssystemet sÄ att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmÀssiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jÀmförs och presenteras grundat pÄ berÀkningsmetod inom aktuell forskning.

Implementeringen av K3 : En standardisering av redovisningens regelverk

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, bÄde internationellt och nationellt. K-projektet pÄbörjades Är 2004, dÄ BFN beslutade om att Àndra inriktning pÄ sin normgivning. BFN bestÀmde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersÀtta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillÀmpa vid upprÀttandet av sin Ärsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vÀgledning för att underlÀtta för upprÀttare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar pÄ BFNs ?UpprÀttande av Ärsredovisning (K3) - Utkast?.

Vem Àger den svenska vargen? : - en rationell analys av Sveriges försvar av lokal acceptans

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

TvÀrkulturellt ledarskap

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Ekerö TrapprÀcke

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoÀng och skrivs pÄ MÀlardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vÄrterminen, april till juni 2014 dÀr en grupp pÄ tvÄ personer utvecklade ett trapprÀcke pÄ Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö rÀcke i metall, dÀr mÄlet var att fÄ rÀcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation pÄ vad företaget förvÀntade sig utav slutprodukten.PÄ grund av den stora sÀkerhetsfrÄgan hos ett trapprÀcke behövdes en analys pÄ problemet och de krav som stÀlldes pÄ produkten.

Marknadsföring riktat till barn : Barns skydd vid marknadsföring via Internet

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gÀller skyddet för barn vid marknadsföring. UtgÄngspunkten i arbetet tar sikte pÄ Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs pÄ omrÄdet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr den rÀttsdogmatiska metoden som bygger pÄ grundantagandet att rÀtten bestÄr av ett sammanhÀngande nÀtverk av rÀttsregler. RÀttsdogmatiken karaktÀriseras genom sitt sÀtt att beakta rÀttskÀllorna i viss hierarkisk ordning, den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran. Synen pÄ rÀttskÀllelÀran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn pÄ rÀttskÀllelÀran.

SjÀlvbestÀmmande hos personer med utvecklingsstörning.

I LSS anges det bland annat att verksamheten för utvecklingsstörda skall vara grundad pÄ den enskildas sjÀlvbestÀmmande och integritet. För utvecklingsstörda kan det ibland vara svÄrt att utöva rÀtten till sjÀlvbestÀmmande. SjÀlvbestÀmmande för utvecklingsstörda ska vara en sjÀlvklarhet som för alla andra men skillnaden Àr att mÄnga utvecklingsstörda behöver hjÀlp till sjÀlvbestÀmmande. SvÄrigheten för personalen Àr att veta nÀr och hur de ska ge denna hjÀlp, samt vad hjÀlpen ska bestÄ av, för att det inte skall blir övergrepp eller underlÄtelse. Syftet med denna studie var att belysa utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande samt personalens upplevelse av denna rÀttighet.

Ordningsregler och elevbestÀmmande : Hur lÀraren vÀljer att arbeta

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera förhÄllandet mellan lÀrares attityder till ordningsregler i klassrum och utrymmet för elevers medbestÀmmande i utformandet av klassrumsmiljön. Studien har frÀmst fokuserat pÄ lÀrares reflektioner kring upprÀttande av ordning, elevers medbestÀmmande och villkoren för ett bra klassrumsklimat. Uppsatsens material tillkom genom en kvalitativ studie av hur ett antal lÀrare valt att arbeta med dessa frÄgor och metoden har varit intervjuer. Analysen av resultatet visar att mÄnga av informanterna förhöll sig pÄ ett likartat sÀtt kring dessa frÄgor. Flertalet av lÀrarna poÀngterade vikten av att eleverna fick vara med och pÄverka klassrumsklimatet och sin egen lÀrandesituation.

Utrustningens och utrymmets betydelse för förskolebarnets grovmotoriska utveckling

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

EnergiberÀkning för pÄbyggnader

EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Åren.ÅtvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var ÅtvidabergstakvĂ„ningar som kom med initiativet till studien och metoden att sĂ€tta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvĂ„ningar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ges en bild av hur energiĂ„tgĂ„ngen förĂ€ndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förĂ€ndrats över Ă„ren. Resultatet av rapporten Ă€r en energiberĂ€kning som redovisar energiĂ„tgĂ„ngen i W/m2 för typhusen med och utan takvĂ„ning för att se hur energiprestandan förĂ€ndras.EnergiberĂ€kningen visar att Ă€ldre hus fĂ„r en bĂ€ttre energiprestanda med takvĂ„ningar Ă€n utan.

Efterlevnad av informationssÀkerhetspolicy

Hoten Ă€r mĂ„nga i ett informationssĂ€kerhetssystem och det Ă€r viktigt att ha fungerande sĂ€kerhetslösningar. Övergripande för en fungerande sĂ€kerhet Ă€r en informationssĂ€kerhetspolicy. I informationssĂ€kerhetspolicyn stĂ„r de övergripande mĂ„len som organisationen har för sĂ€kerheten. Det Ă€r viktigt att ledningen tydligt klargör vad som gĂ€ller inom organisationen. Det rĂ€cker inte att bara ha en informationssĂ€kerhetspolicy utan ledningen mĂ„ste se till sĂ„ att de anstĂ€llda ocksĂ„ har en hög sĂ€kerhetsmedvetenhet.

Marknadsföring enligt konstens alla regler : En fallstudie om prissÀttning och mervÀrde pÄ Kungliga Dramatiska Teatern

En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har Àven medfört ett högre krav pÄ egenfinansiering.  Teatern Àr beroende av sina lojala kunder men för att sÀkra denna grupp mÄste teatern locka nya besökare och fÄ dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förvÀntningar i olika kundgrupper och hur mervÀrdesfaktorer kan anvÀndas för att fÄ det upplevda vÀrdet att leva upp till det förvÀntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgÄngen mellan pris och upplevt vÀrde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagÄngsbesökare, lockas av lÄga priser men blir mindre priskÀnsliga dÄ de upplever ett mervÀrde.

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->