Uppsatsen är en kvalitativ utvärdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen är en samarbetsmodell som används av kommunala och regionala aktörer som behöver samverka kring barn och unga med psykisk ohälsa. Utvärderingen syftar till att beskriva och analysera Lotsmodellen utifrån både dess förtjänster och problem. Särskild stark tonvikt läggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens tillämpning. Undersökningen har genomförts utifrån frågeställningarna ?Hur kan samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svårigheter och förtjänster innebär tillämpningen av Lotsmodellen??.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ?Brundtlandrapporten? har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska bostadspriserna pa? la?nsniva?.

Denna studie syftar till att identifiera hur valet av prioriterad leverantör sker vid köp av komponentdelar hos stora företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Rapporten är avgränsad till komponenter som är kan anses vara kritiska ur försörjningssynpunkt för inköparen. Genom att studera vilka urvalskriterier de berörda företagen använder sig av men även hur köpprocessen och köpbeslutsgruppens sammansättning ser ut i praktiken, har empirin jämförts med de akademiska modeller och teorier som finns på området. Intervjuer har genomförts hos fyra stora tillverkande företag i Sverige som alla har tusentals anställda världen över. Fallföretagen verkar inom branscher såsom ventilationsteknik, vitvaror, industriella verktyg och tillämpningar samt fordonskrockskydd.

Vår studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur några av de regionala bankkontoren i Kalmar län förhåller sig till företag med stora immateriella tillgångar när dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frågeställningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar län. Här genom kartläggs de problem som bankerna och övriga intressenter står inför eftersom många av dagens tjänstebaserade företag inte visas ur ett rättvist perspektiv på grund av den rådande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.När olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag är det av stor vikt att banken får ta del av företagets tillgångar, såväl materiella, immateriella som finansiella tillgångar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgångarna är inget problem då det bland annat finns väl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgångar i redovisningen. De immateriella tillgångarna har inte gått samma felfria väg tillmötes inom redovisningen.

 I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv..

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting.The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions.The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden.The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade åkermarken i Sverige som upplåts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begränsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplåtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivå på åkermarken. Uppsatsens syfte är att undersöka de regionala differenser som finns gällande korrelationen mellan arrendeprisnivåer och det värde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. Målbilden är att påvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och åkermarkens fundamentala avkastningsvärde. Sverige är indelat i åtta större produktionsområden där liknande förutsättningar för jordbruk råder.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem.Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook.Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook..

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.