Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.

FramvÀxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och organisationer att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ potentiella medlemmar eller kunder. Sociala medier Àr ett fenomen som har utvecklats frÄn att vara ett kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ?ett nödvÀndigt ont? och en viktig del av marknadskommunikationen för mÄnga företag.Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening anvÀnder sociala medier för sin marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa. Uppsatsen Àr en fallstudie som bygger pÄ metodtriangulering och karaktÀriseras av en abduktiv ansats. Studien baseras pÄ tvÄ kvalitativa personliga intervjuer och en kvantitativ undersökning i form av enkÀt.

Syftet med den hÀr studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsomrÄdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gÀstinformation som möter konsumenternas behov. HÀr vill vi bidra med ett ramverk för en hÄllbar verksamhet i framtiden. Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer pÄ strategiska poster inom turismnÀringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gÀstkontakt dÀr allmÀn service efterfrÄgas. Studien har visat att turistbyrÄns roll Àr förÄldrad och att en teknisk revolution inom gÀstinformationens utveckling mÄste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer pÄ fysiska personer Àn digitala kÀllor, dock anvÀnder sig mÄnga av den nya tekniken av praktiska skÀl dÄ den Àr mer tillgÀnglig.

För engagerade entreprenörer kan svÄrigheten ligga i att sÄvÀl fokusera pÄ rÀtt saker, som att göra saker pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ tiden att rÀcka till. VÄrt syfte med uppsatsen var att identifiera problemomrÄden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag pÄ lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnÀringen för att fÄ reda pÄ hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgÄ frÄn vÄrt empiriska material genom att tolka vÄra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lÀmplig teori. UtifrÄn tolkningen av empiri och lÀmplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vÄr undersökning framgÄtt att det finns behov av att förbÀttra verksamhetsstyrningen i smÄföretagen inom besöksnÀringen. VÄr undersökning identifierade problem frÀmst inom följande omrÄden: marknadsföring, prissÀttning, tid, nÀtverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska pÄ Internet, kundfokuserade, ingÄ i nÀtverk, delegera arbetsuppgifter, sÄlla bland idéer, upprÀtta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.

En ny gymnasiereform har trÀtt i kraft under hösten 2011och syftet med den nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten pÄ de yrkesförberedande programmen. Det har ocksÄ skett en förÀndring i behörighetskraven vilket betyder att det Àr större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan dÀrmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvÀgledningen dÀr faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvÀgledningen redovisas. VÄrt resultat visar att den nya gymnasiereformen 2011 har pÄverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Titel ?Det finns ingen «quick fix« i energifrÄgan.? ? En kvalitativ studie av energifrÄgan i vÀsterbottnisk dagspressFörfattare Johanna StenmarkUppdragsgivareJMG, Göteborgs universitetKurs Examensarbete, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013 Handledare! Mathias A. FÀrdigh Sidantal 39 sidorAntal ord 12 930 stSyfte Att undersöka hur energifrÄgan omskrivs i vÀsterbottnisk dagspress före och efter olyckan pÄ Fukushima. Metod Kvalitativ innehÄllsanalys enligt Altheides ECA-modell ! Material 155 ( 150) st texter av karaktÀren insÀndare, debatt och ledare frÄn tidningarna Folkbladet, Norran och VÀsterbottens- Kuriren frÄn mars mÄnad under Ären 2010, 2011, 2012 samt 2013. Huvudresultat EnergifrÄgan i den vÀsterbottniska dagspressen visar sig ofta vara regionalt orienterad.

Bakgrund: Mycket av företagens potentiella vinster uteblir pÄ grund av dÄlig koppling mellan strategi och prestation samt pÄ grund av dÄliga system för prestationsmÀtningar. Ett företag av Nelson Gardens storlek skulle kunna tjÀna avsevÀrt mycket mer om strategiernas implementering mÀts pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Syfte: Att designa ett lÀmpligt prestationsmÀtningssystem för fallföretaget och dÀri integrera deras nuvarande system för stÀndiga förbÀttringar.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad frÄn att beskriva fallföretagets nuvarande strategier och nyckeltal i detalj samt frÄn implementeringen av fÀrdigt prestationsmÀtningssystem.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie dÀr lÀmplig teori har legat till grund för empiriinsamling som i sin tur har möjliggjort en analys.Slutsats: UtifrÄn företagets vision har strategiska mÄlsÀttningar, framgÄngsfaktorer och nyckeltal presenterats. Tillsammans utgör dessa ett komplett Balanced Scorecard dÀr sÀrskilt fokus pÄ kausala samband finns. DÀrutöver har en passande plats för företagets system för stÀndiga förbÀttringar identifierats i det designade prestationsmÀtningssystemet..

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

VarumÀrken har traditionellt sett anvÀnts pÄ konsumentmarknader för att uppnÄ en relation till konsumenterna och dÀrmed skapa kundlojalitet. VarumÀrken har Àven blivit ett sÀtt att marknadsföra sig nÀr kunderna Àr andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket Àven pÄverkar varumÀrkesarbetet. Denna uppsats fokuserar pÄ hur ISS Sweden arbetar med sitt varumÀrke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta nÀrmare har intervjuer utförts med inblandade personer pÄ de bÄda företagen.

Syftet med studien Àr att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Intentionen med dessa Àr att studera stÀdernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet frÀmst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien kommer dels frÄn ett normativt och dels frÄn ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.