Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vårterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. Målet med studien var att undersöka hur det går att underlätta för fotgängare och cyklister att röra sig utmed länsväg 255 på ett säkert och trivsamt sätt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förändringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt då arbetet behandlar en fråga som är viktig både ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhällets invånare och för naturens hållbaret. Då sträckan som studerades är nästan två mil lång gjordes studien på en övergripande nivå med landskapets helhet i fokus. I analysen lades särskild vikt vid visuella upplevelsevärden som kan uppfattas i gång- och cykelfart, det vill säga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella värden såsom fysisk bekvämlighet samt känslomässiga upplevelser studerades.

Sammanfattning Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom ? En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomiNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pernilla Ingvarsson & Malin SweeHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 - majSyfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell.Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer.

Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme.

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

År efter år indikerar mätningar att strategiverktyg används ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillämpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillräckligt med informationom inom det här området och att det empiriska underlaget är otillräckligt för att förstå den här problematiken. En anledning till det är att den etablerade strategiforskningen har utgått från traditionella utgångspunkter när de har studerat vem som använder strategiverktyg och var i organisationen de används vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta är att forskare vet väldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen använder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen används. Det behövs alltså mer forskning om hur strategiverktyg används utanför företagsledningen på mellanchefs- och regionsnivå.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.