Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade åkermarken i Sverige som upplåts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begränsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplåtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivå på åkermarken. Uppsatsens syfte är att undersöka de regionala differenser som finns gällande korrelationen mellan arrendeprisnivåer och det värde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. Målbilden är att påvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och åkermarkens fundamentala avkastningsvärde. Sverige är indelat i åtta större produktionsområden där liknande förutsättningar för jordbruk råder.

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem.Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook.Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook..

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhällsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stärka sin attraktionskraft gentemot omvärlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt område med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 åren, mycket på grund av brobygget, genomgått en rad förändringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har således ett samarbete skapats. Fördelen med nätverkssamarbete är att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter både på ett billigare och effektivare sätt.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Syftet med arbetet är att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet där elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet är löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tänkande vid moraliska ställningstagande..

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.