Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt Regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Syftet med vår rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna både för att vi själva vill få ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiära resurs är organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig åt beträffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive Västerbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger på har inhämtats från litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till är att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant från varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt fastställda direktiv skulle kunna kompetenssäkra insatsgruppernas verksamhet..

Syftet med den här uppsatsen är belysa i vilken utsträckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskärnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i Södertälje, där uppsatsen med hjälp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala områden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskärnor. Följande frågeställningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskärna?Har strategin stärkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?På vilket sätt kan strategin stärka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lärdomar kan den här studien ge strategin om regionala stadskärnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits är att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskärnan. Vad gäller strategins möjlighet att stärka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig påverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen på strategin, synen på planeringsprocessen och synen på Södertälje som kommun, har alla på olika sätt inverkat negativt på intresset för den regionala stadskärnan och del-regionen.

Att utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden är mycket viktigt både för den enskilda individenoch ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sysselsättning är dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsättningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. På så sätt bidrar studien både med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsättningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lämnar studien ett bidrag till den bristfälliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsättningsgrad.

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Syftet med uppsatsen är att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har någon påverkan på sannolikheten för nya företag att överleva de tre första åren. Utifrån en teoretisk och empirisk genomgång har jag försökt att sätta in frågan i ett sammanhang. Eftersom det är ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska går att hitta några skillnader mellan de företag som överlevt de första tre åren och de som inte har gjort det. Finns det något som visar på att den regionala kontexten påverkar företags överlevnads chanser?Med utgångspunkt i registerdata undersöks om några faktorer påverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt.Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen.Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.