Sök:

Sökresultat:

522 Uppsatser om Regionala miljömćl - Sida 3 av 35

PÀrlor ur jorden : En jÀmförande studie av platserna UppÄkra, SkÄne och Sorte Muld, Bornholm utifrÄn det pÀrlmaterial som finns för att utröna regionala likheter eller skillnader.

En jÀmförande studie av glaspÀrlor frÄn UppÄkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspÀrlor..

NÀr det mekaniska blir tradition : Om svenska dialekters förekomst i nyhetsprogrammet Rapport pÄ SVT1

Denna undersökning tar reda pĂ„ hur reportrarnas tal lĂ„ter i de svenska nyhetssĂ€ndningarna och i hur stor mĂ€ngd regionala varianter av standardsprĂ„ket förekommer. Den reder Ă€ven ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television nĂ€r det gĂ€ller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mĂ„ngfaldens Sverige som speglas i reportrarnas sprĂ„kbruk? FĂ„r alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska sprĂ„kpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Europeiska unionens stadspolitik - kulturens, kreativitetens och arkitekturens funktion i en hÄllbar stadsutveckling

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

Regional komplexitet i samhÀllsbyggandet : Om vÀrmlÀndska aktörers syn pÄ regionala dimensioner pÄ fysisk planering

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Den hÄllbara utvecklingens idé : frÄn vision till verklighet. En analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess praktiska anvÀndning pÄ regional nivÄ

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Regional Utveckling, för Vem? : - en studie om hur inkluderande tillvÀxt kan arbetas in i det regionala utvecklingen i VÀrmland

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Sökes: LOJALITET Finnes: REGIONAL FLYGPLATS, - en studie om lojalitetsskapande i en komplex verksamhet-

Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

RÀntans genomslag pÄ regionala huspriser : En kvantitativ studie om sambandet mellan reporÀntan och regional husprisutveckling under perioden 1998-2007.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket Àr oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken vÀljer att höja styrrÀntan, det vill sÀga reporÀntan, vilket torde minska efterfrÄgan och dÀrmed dÀmpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig Ät regionalt dÄ enbart sex av 21 lÀn i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. SÄlunda kan det vara problematiskt att anvÀnda sig av en generell rÀntepolitik baserat pÄ landet i sin helhet dÄ olika regioners behov skiljer sig Ät. DÀrtill Àr det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning rÀntan verkar med eller dess effekter pÄ bostadsmarknaden.

Regionernas renÀssans : En studie över regionala utvecklingsmöjligheter

Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.

Kinas sÀkerhet : en studie av hur Kina hanterar regionala utmaningar

Kinas sÀkerhet - En studie av hur Kina hanterar regionala utmaningarDen regionala stabiliteten i Sydostasien prÀglas av Kinas tydliga dominans. Kinas strÀvan att bibehÄlla regional stabilitet kÀnnetecknar den kinesiska utrikes- och sÀkerhetspolitiken. För Kina Àr ett stabilt nÀromrÄde en viktig grundpelare i sin strÀvan mot att fortsÀtta sin ekonomiska tillvÀxt och öka sitt regionala och pÄ sikt Àven globala inflytande. Ett stabilt nÀromrÄde Àr dessutom en förutsÀttning för att Kina ska kunna öka sitt engagemang i omrÄden bortom sitt nÀromrÄde.Denna uppsats analyserar Kinas syn pÄ sin sÀkerhet i sitt nÀromrÄde, och hur denna uppnÄs och bibehÄlls. Genom en jÀmförande studie dÀr Burma och Nordkorea tjÀnar som tÀmligen olika referensstater anvÀnds ett realistiskt teoretiskt perspektiv för att förklara Kinas ageranden och val av strategi.Resultatet visar ett Kina som tydligt strÀvar efter att pÄverka sin omgivning pÄ ett sÀtt som sÀkerstÀller sÀkerhet och ekonomisk tillvÀxt.

MERCOSUR SOM ETT NYTT REGIONALT BLOCK : Ett steg nÀrmare en Sydamerikansk Union?

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.

Planeringsstudie för projektering av regionala cykelvÀgar

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->