Sökresultat:
522 Uppsatser om Regionala miljömćl - Sida 13 av 35
X-small - Regionalisering, demokratiska och ekonomiska förutsÀttningar i vÀrldens minsta lÀnder
Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare ÀrframgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhetoch miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt attriskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli ÀnnuframgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt..
Att mÀta och undersöka demokrati - med Region SkÄne som empiriskt fall
Region SkÄne skapades för tio Är sedan med ÀndamÄlet att förstÀrka den regionala demokratin. Den hÀr uppsatsen syftar till att studera hur pass lÄngt Region SkÄne kommit i den demokratiska utvecklingen. UtifrÄn en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingÄ för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsÀtts i mÀt- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region SkÄnes demokrati. UtifrÄn de faststÀllda mÀt och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region SkÄne inte till fullo uppnÄr nÄgot av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbÀttras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..
Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Ăstergötland 1960 ? 2004
Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
Det regionala inrikesflyget : - en studie om framgÄngsfaktorer
The integration of the Internet in our society has shaped alot of the things we do in our lives. The Web allows us to achieve certain things directly through our computers, such as reading the paper and paying our bills. But this integration has also lead to another interesting change. Activists have begun to unload their operations onto the Net instead of holding on to the more traditional demonstrations performed in squares. This study aims to look into the world of cyberactivism and examine how cyberactivists experience the way activism has changed as a result of using the Internet.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.
Regionala strategier för Nationell eHÀlsa. Strategier som bör följas regionalt för att realisera huvudmÄlen för nationell eHÀlsa.
Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.
Komparativ studie av USA:s och Storbritanniens lagstiftning rörande terroristbekÀmpning och dess relation till mÀnskliga rÀttigheter och humanitÀrrÀtt
I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.
Polishundverksamheten i SkellefteÄ
Den svenska polisen har stor anvĂ€ndning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar anvĂ€nds bland annat för att eftersöka försvunna personer, spĂ„ra gĂ€rningsmĂ€n, skingra folkmassor, uppleta bevisföremĂ„l, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ĂVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestĂ€mmer sjĂ€lva hur hundverksamhen ska vara utformad i lĂ€net. Den hĂ€r rapporten tar sikte pĂ„ att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i SkellefteĂ„.
Inkludering av kulturell m?ngfald i fritidshem: En studie om anv?ndningen av leksaker och b?cker
Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i
fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer.
F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar:
- P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r
m?ngkulturalitet p? fritidshemmet?
- Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker
f?r att skapa en inkluderande l?rmilj??
F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi
gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken
verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r
insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella
perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.
TRAFIKPLANERING & JĂMSTĂLLDHET. - PĂ VILKEN PLANERINGSNIVĂ BEHANDLAS JĂMSTĂLLDHET BĂST?
Syftet med uppsatsen Àr att studera och jÀmföra hur jÀmstÀlldhet behandlas i
trafikplaneringen i VÀstra Götaland pÄ olika planeringsnivÄer. Bakgrunden till
valet av syfte Àr att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som ofta glöms bort inom
stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön
finns möjlighet att pÄverka det dagliga livet för mÄnga mÀnniskor, bland annat
genom att möjliggöra för jÀmstÀlldhet. JÀmstÀlldhetsarbete Àr ett demokratiskt
arbete som stÀrker mÀnskliga vÀrden och jÀmlika förhÄllanden, vilket visar
vikten av att arbeta för att uppnÄ ett samhÀlle dÀr mÀn och kvinnor har lika
vÀrde.
I trafikpolitiska mÄl Àr jÀmstÀlldhet ett omrÄde som har lyfts upp starkt under
senare tid och intresset för jÀmstÀlldhet inom transportsektorn ökar. 2001
förstÀrktes jÀmstÀlldhetsperspektivet i de transportpolitiska mÄlen.
Coopetition i destinationsnÀtverk : En studie om att samarbeta & konkurrera samtidigt
Detta Àr en studie om coopetition inom destinationsnÀtverk, det vill sÀga nÀr aktörer pÄ en turistdestination ingÄr i ett nÀtverk dÀr samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien Àr gjord pÄ Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnÀtverk i GÀllivare i norra Lappland som bestÄr av ett destinationsbolag, turistbyrÄn samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnÀringen. Coopetition Àr en sammansÀttning av engelskans cooperation och competition och Àr ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer gÄr samman för att nÄ konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie Àr utveckla en förstÄelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnÀtverk och det praktiska syftet Àr att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnÀtverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förstÄelse för hur kommunikation och motivation pÄverkar samarbetet inom nÀtverket. I och med att vi i studien vill nÄ en förstÄelse för begreppet coopetition inom destinationsnÀtverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet Àr att se hur de pÄ förhand bestÀmda faktorerna kommunikation och motivation pÄverkar coopetition sÄ antar studien ett deduktivt angreppssÀtt.
UNGDOMARS FLYTT HEMIFRĂ N : ? EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985
I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.
Vad hÀnde efter folkmordet, en studie av Rwandas politiska utveckling efter 1994
Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..
Regionala antroponomastikon under runsvensk tid
I föreliggande arbete jÀmförs Nordupplands runsvenska antroponomastikon (personnamnsförrÄd) med VÀstergötlands med avseende pÄ fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som Àr mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och VÀstergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig Ät bÄde gÀllande vilka namn och förleder som Àr mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive omrÄdes totala material. VÀstergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon Àn Uppland. Den större variationen i det upplÀndska materialet kan eventuellt förklaras med att de upplÀndska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den vÀstgötska enheten speglar att de vÀstgötska stenarna hört till en smalare samhÀllsklass.