Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på Regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den Regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en Regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot Regional och nationell utveckling för samma tid.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, Regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället. Det nationella transportpolitiska målet innebär att transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, ett mål som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagsläget bedömer vara mycket svårt att uppnå. På Regional nivå menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hårt ansträngda vägnätet och efterlyser bättre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning på spårbilar som mycket intressant för att komma tillrätta med de högt ställda transportpolitiska målen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge Regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

The aim of this thesis is to illustrate the principal problem of the study of national self-images and by questioning the congruent existence of one in the case of Sweden. Through the use of qualitative method and semi-structured interviews the ambition of the study is to compare and to understand the national self-images portrayed in a major Swedish town, Stockholm and to that of a smaller town on the countryside, Sjöbo. A social constructionist approach in co-operation with key temporal and spasial dimensions are used to penetrate the interviews at hand. The main conclusions drawn from this study highlights the difficulties in addressing the concept of a congruent national self-image. Several major discrepancies appear in the analysed material, mainly in the past and the external dimensions, both from a Regional approach, but also very much within the local entities themselves..

The ongoing change that characterizes the landscape as a result of the development of the society as a wholeis the basis for this thesis. Even though the Scanian landscape still is dominated by arable land, other valuessuch as biological diversity, cultural heritage and economical aspects, has all been ascribed the landscape asmore and more important factors and in some respects, compete with the farming industry about the right tothe landscape. Our demand of more and more space, will of course also affect the landscape. Huge amountof land are used to build external malls and single-family houses, which gives rise to an increasing need foran extended transport system that also is land consuming.It all comes down to: how the municipalities deal with non built areas - the green structure. Do themunicipalities have separate programs describing their vision and objectives concerning the green structure?Literature studies, an inventory made of the municipality programs in the west and south west of Scaniaand interviews with employees at the municipalities clarifies the use of the green structure concept, both intheory and in practice.The green structure concept seems to be derived from the environmental debate.

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state Regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Importen av livsmedelsprodukter står för nästan hälften av det som konsumeras i Sverige i dag. Detta står i kontrast till den svenska lantbruksbranschens villkor gentemot de utländska jordbruksföretagen. Svensk livsmedelsproduktion har höga krav när det gäller klimat, miljö och djuromsorg. Med bakgrund av detta bör det finnas goda förutsättningar att vända trenden genom att bland annat lyfta fram matkulturella värde, nya produkter, distributionsvägar och sätt att marknadsföra sina produkter. Genom att möta en diversifierad efterfrågan från konsumenterna är syftet med denna studie att lyfta fram de faktorer som påverkar detaljistens/handlarens val av primärproducerande affärspartners som producerar Regional- och lokalproducerad mat. Affärsstrategin relationsmarknadsföring handlar om att uppnå framgångsrika konkurrensfördelar genom att man skapar, underhåller och utvecklar företagets relationer med kunder och andra intressenter såsom t ex. leverantörer.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av Regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de Regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre Regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några Regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges Regionala utvecklingsarbete.