Sök:

Sökresultat:

887 Uppsatser om Regional tillväxt - Sida 59 av 60

Fysisk planering i vÀrldsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

JordförvÀrvslagens Àndring 2005 och dess pÄverkan vid skogsfastighetsköp : The amendment of Lad Acquisition Act 2005 and its influence on forest property purchase

Since the beginning of the 1900s Sweden has had laws and rules governing the ownership of agricultural and forest land. The foundations of the current Land Ownership Law, ?JordförvÀrvslagen 1979:230(JFL)?, are from 1979. The most recent review and adaptation of the law occurred in 2005. Its main purpose is to prevent a passive ownership of land in Sweden and to ensure that the land is actively worked.

Differentierat strandskydd- en LIS-tig lösning eller en otillrÀcklig ÄtgÀrd? : En analys av det förÀndrade strandskyddet och möjligheter till dispens frÄn och upphÀvande av strandskyddet inom omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.

Utveckling av nattÄgstrafiken pÄ övre Norrland: nya
möjligheter för persontrafik med Botniabanan

Botniabanan Àr ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland pÄ mycket lÀnge och nÀr jÀrnvÀgen stÄr klar Är 2007 kommer förutsÀttningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jÀmfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för bÄde gods och resande kan minskas. Dessutom innebÀr banan att en viktig regional pulsÄder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. NattÄgstrafiken pÄ övre Norrland kÀnnetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dÄlig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefÀr tvÄ timmar vilket innebÀr att nya marknader kan nÄs.

Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Staden möter landet - utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg

Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.

SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?

Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.

SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Utveckling av landsbygden innefattande riksintresse och strandskyddat omrÄde - En undersökning av sjön Bolmen

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det hÀr arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hÀmmas av strandskyddstillÀmpningen inom de kritiserade riksintresseomrÄdena. Strandskyddet och riksintressena hÀrstammar frÄn tvÄ skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spÀnningar mellan dessa paradigm och en samordning efterstrÀvas. Planeringen stÄr mellan dessa paradigm. Det kan dÀrmed innebÀra att olika bedömningar görs i Àrenden som bÄde behandlar strandskyddet och riksintresseomrÄde.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Unasur - vilka förutsÀttningar finns för en framgÄngsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner

Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.

KARLSLUND - EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsomrĂ„de

Under 1960-talet rÄdde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var fÀrdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsomrÄdena.

Medborgare och IT i planprocessen - demokrativisioner i Ronneby

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

Älgbete och skogsskador pĂ„ bestĂ„ndsnivĂ„ :

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->