Sökresultat:
1362 Uppsatser om Regional idenŹtitet - Sida 63 av 91
"KrÀnkningar gÄr som i en cirkel hela tiden!" : Elever undersöker begreppet krÀnkningar i en fokusgrupp genom drama.
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Den sociala miljökonsekvensbeskrivningen : en kvalitativ studie i hur sociala frÄgor hanteras i miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner
Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frÄgor beskrivs i
miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer frÄn mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar pÄverkar mÀnniskor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger fÄr för befolkningen som berörs och hur utvÀrderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprÀttas om planen i frÄga kan berÀknas ha
betydande miljöpÄverkan. Man skall i sÄ fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver
konsekvenserna planen för med sig pÄ miljön men Àven för mÀnniskor och deras hÀlsa.
Swedish farmers - are they entrepreneurs? : and is there a support function for LRF to fulfil?
The EU market is being deregulated, which sees Swedish farmers that have traditionally been governed by different support systems being forced to adapt to a free market system and having to deal with the concept of supply and demand. The farming sector has during the past several years experienced harder conditions and the deregulation of the market has directly affected farmers. The need for entrepreneurs and that way of thinking has been identified (McElwee, 2006). Swedish farmers are neither familiar with a free market or being required to think in an entrepreneurial manner, does this therefore implicate that Swedish farmers are not entrepreneurs?LRF is a national farmers? organization in Sweden and functions as a support for Swedish farmers.
Böndernas vÀgar till Bryssel, mÄnga och lÄnga men vÀrda att gÄ. En studie om svenska jordbruksintressens möjligheter att pÄverka den gemensamma jordbrukspolitiken
In this essay, I investigate Swedish possibilities to influence the Common Agricultural Policy of the European Union (CAP). After having summarized my findings, I try to explain the structure of influence by using Multi-level governance theory.Ten years have passed since Sweden joined the Union, and many changes have followed in the agricultural sector. By investigating the small country of Sweden's possibilities to influence CAP, I hope to be able to get a notion of the possibilities to influence the EU in general. The essay examines four possible paths for agricultural interests to influence the policy process in Brussels:* Through elected representatives of Sweden in the European Parliament, the Council of Ministers and in the Swedish Parliament* Through subnational institutions, such as the local authorities and regional representatives.* Through the Swedish Agricultural Office* Through the Swedish pressure group within the agricultural area, LRFThese four groups all have very different channels to the policy process on agricultural issues. The differences are mostly in terms of decisive power or advisory power and institutional contacts or lobby contacts.
Förstudie: FörbÀttra detaljplanering hos Boliden Mineral AB
Boliden Mineral AB (Boliden) Àr Europas ledande metallföretag med kÀrnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smÀltverk. Rapporten behandlar frÄgestÀllningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med Äterkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket pÄverkar mÄluppfyllelse (planföljsamhet) för de faststÀllda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förvÀntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar Àven att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.
Det utopiska statsskicket - frÄn idé till verklighet
Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och pÄ den tiden innebar demokrati nÄgot helt annat Àn idag. Idén om det representativa styret kom att vÀxta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur ocksÄ att förÀndras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsÀttningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. NÄgra filosofer skrev om en sÄ kallad kontraktsteori, dÀr rationella mÀnniskor gemensamt beslutade att det enda rÀttvisa var ett samhÀlle med lika rÀttigheter för alla. UtifrÄn dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati Àr i modern mening ett ungt statsskick.
Egenföretagande inom kultursektorn i Arvika : En jÀmförande undersökning av statlig, regional och kommunal kulturpolitisk syn pÄ egenföretagande verksamhet och hur dessa synsÀtt skiljer sig frÄn egenföretagarnas uppfattning.
In this study, I intend to examine some aspects of the activities of cultural companies in the town of Arvika. The study is qualitative in nature and based on in-depth interviews with self-employed cultural workers, as well as representatives from Arvika municipality. Cultural policy documents have been studied to clarify the self-employed status in the cultural sector and thus their importance to the cultural life in Arvika overall.My hope is to get a glimpse of what it means to work as a self-employed within the cultural sector in Arvika and the conditions that exist, in order to successfully run and develop their businesses.There is a shift in cultural policy, which has led to permanent forms of employment becoming fewer and self-employment to grow ( Karlsson & Lekvall, 6 ). One can say that the cultural sector has moved in the direction from a public matter, to the more privatized ( Köping , Lantz & Stenström, 3 ). The problem with this is that the policy of self-employment has not progressed at the same rate as the amount of business.
Stadsform - om stadens typo-morfologiska utveckling och Âdebatten om dagens och framtidens stadsformer
Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt
eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande
samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska
stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de
tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och
Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för
den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige.
Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade
stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan
dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och
diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden
för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige
under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som
förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder.
UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens
stadsplaneideal. Dels den tÀta staden som hÀmtar inspiration ifrÄn den
traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den tÀta staden Àr
den mest hÄllbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa
stadsformer som inte kÀnnetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en
risk i att föreslÄ en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal
per automatik skulle vara mer hÄllbart Àn ett annat.
Ett gestaltningsförslag för Osmundsbergs kalkbrott
Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen vÀrlden över, vÀcktes för flera Är sedan idén att skapa
Sveriges första internationella geopark, ett omrÄde i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga
besöksmÄl. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna
geopark har sin utgÄngspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och Àmnar visa upp
dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall ocksÄ visa hur denna kosmiska hÀndelse har pÄverkat
mÀnniskors liv i Siljansbygden fram till vÄra dagar. Projekt Meteorum har i dagslÀget cirka 25 utmarkerade
geologiskt intressanta platser som initialt skall ingÄ i denna geopark.
Syftet med denna uppsats Àr att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse
kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.
Begreppet "Annan fördelningsnyckel" : Offentlig upphandling och modeller för avrop frÄn ramavtal
Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehÄller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur kontraktstilldelning, sÄ kallade avrop, ska göras utifrÄn denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen Àr sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rÀttslÀget kring detta Àmne Àr relativt outrett samt att klargöranden pÄ detta omrÄde Àr av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en sÄ kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem frÄn varandra. HuvudföremÄlet för uppsatsen Àr begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rÀttslÀget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rÀttsfall dÀr denna avropsmodell har tillÀmpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning Àr en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar Àr alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det Àr tillÄtet att anvÀnda andra fördelningsnycklar Àn rangordning i ramavtal med alla villkor faststÀllda och det finns Àven ett behov, pga.
Hur vet företag att CSR Àr lönsamt? : En undersökning av hur svenska företag mÀter och utvÀrderar sitt hÄllbarhetsarbete
Corporate Social Responsibility, CSR, Àr idén om att företag ska ta samhÀllsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet Àr omdiskuterat. MÄnga anser att CSR Àr nödvÀndigt för företag som vill vara kvar pÄ en förÀnderlig marknad dÀr konsumenter stÀller andra krav pÄ företag Àn att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket pÄ CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehÄlla företagens mÄl för CSR-arbetet.
Marknadsföring av lokal mat : en fallstudie av tre livsmedelsproducenter
The process of food production has changed dramatically over the past one hundred years. Industrialization has led to large units of production, manufacturing, distribution, marketing and retail business. The final food product, in this system, is quite often fairly anonymous and the consumer will most likely know very little concerning the origin of the product. In recent years, the market for locally produced food has grown. There is an increasing interest in and demand for locally produced food items.
Kommunalt sjÀlvstyre i en (ny)regional kontext : En diskursnanalys om regionala dimensioner pÄ kommunal planering
Syftet med denna uppsats Àr att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen Àr representerade att vara som leder politiken mot en riktning dÀr den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir sÄledes ocksÄ att analysera villkoren för det kommunala sjÀlvstyret nÀr en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till den regionala nivÄn.Den hÀr uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger pÄ ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den hÀr uppsatsen övergripande frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig av ett diskursanalysverktyg som Àr inspirerad utifrÄn hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna Àr att det pÄgÄr en regionförstoring med vÀxande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framtrÀder i de undersökta dokumenten Àr att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som Àr en del av det kommunala sjÀlvstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillÀmpningen m.m.
Vad formar en lokal folkhÀlsopolicy? : En kvalitativ studie om policyprocessen i en mellansvensk kommun
Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.
Doktrin - Prövad kunskap?
Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmĂ„ga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall sĂ„ledesutgöra ett verktyg för militĂ€ra chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att sĂ„ skall vara fallet mĂ„ste en doktrin bygga pĂ„ relevantunderlag baserad pĂ„ omvĂ€rldsanalys samt de erfarenheter de vĂ€pnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men Ă€ven erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsĂ€ttningar. En doktrin borde sĂ„ledes ses som riktlinjer för handling baserat pĂ„kunskap. Ăr detta verkligen fallet? I doktriner hĂ€vdas att de baseras pĂ„ prövad kunskap.