Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

I dagens samhälle pratas det alltmer om förtätning av städer. Tätare städer ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen är ett begrepp som får allt mer utrymme i planeringen och ett mål är att grönstrukturplanering ska få samma självklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering på regional och kommunal nivå med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt.Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen.Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier.

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Lately information- and communication technology (ICT) has been seen as an important tool to vitalize democracy. What kind of democracy it generates is however debateable. The objective with this thesis is therefore to examine what democratic ideal that dominates the use of ICT in Region Skåne and Västra Götalandsregionen and what kind of citizenship it brings. The two case studies were chosen because the Swedish regional level is facing a reorganization with democratic ambitions which in relation to ICT is fairly unexplored. To fulfil the objective there are two perspectives; e-democracy and e-administration, which are defined and integrated with democratic theory including Premfors´ "Fast, Strong and Thin" democratic ideals and Marshall´s three citizenship rights.

Uppsatsen består av en fallstudie av IF Metall där intervjuer utförts på tre nivåer inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa på åsikter över rådande situation av anslutningsgradsnedgång inom facket, även sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen använder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig anslutningsgradsnedgång som forskningsläge vilket visar på en stadig nedgång med tillfälliga fluktueringar från 1970-talet till 2012, och syftet är att ge ett perspektiv inifrån IF Metall över rådande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivå huruvida postfordism är ett utbrett fenomen och om det är ett arbetsätt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivåer är överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens anslutningsgradsnedgång. Även liberalisering och rådande kultur av individualism bland yngre generationer samt undermålig utbildning över facklig verksamhet från grundskolans nivå nämns som tänkbara orsaker till nedgången inom den fackliga rörelsen..

This paper concerning the regional architectural term known as the Tjust Empire style analyses manor houses built in the Tjust area by the east coast of Småland in the period 1810-1860. The term Tjust Empire style was invented in 1937 by PhD. Manne Hofrén in his dissertation on architecture in Kalmar län in the period 1650-1850. The aim of the paper is firstly to determine whether there is a distinct difference between the regional Tjust Empire style in architecture and the common Swedish empire style or as its Swedish equivalent is known; the Karl Johan style. Secondly, the paper strives to analyse why and how the Empire style became so popular in the area during this period, focusing on architecture as a means to express social identity and status.

The purpose of the study is to investigate and elucidate how low-cost airlines can influence and develop tourism in a region. In order to bring about the purpose the author used two research questions. Have low-cost airlines contributed to regional development? How many additional visitors have low-cost airlines contributed to Stockholm? In order to answer these questions a survey was carried out at Arlanda airport and statistics were collected. The results of the study show that there has been a regional development.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here..

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus..

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.