Syftet med studien var att få insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mångkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frågeställningar studien utgick från var hur pedagogerna ser på området interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhållningssättet yttrar sig. Studien genomfördes och frågeställningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring området, samt att två kvalitativa gruppintervjuer utfördes i två arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mångkulturellt arbetssätt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket åt.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin säger om barn med särskilda rättigheter samt att få en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillämpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig på frågeställningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lämpar sig för barn med särskilda rättigheter. En utgångspunkt var att tillämpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga väl i linje med läroplanens värdegrund för förskolan samt synsätt och med det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgångspunkterna har Säljö (2009) samt tolkningar av Bråten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskällor. Några centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig på inom teorin var språk och kommunikation.Metod: Jag använde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att få en bild av tjugo aktiva pedagogers förhållningsätt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet.Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas.Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor.Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation.

Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av.