The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children?s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were:What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool?Which role does the teacher believe that they should take regarding children?s learning?What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions?To carry out this study, I used a qualitative research method.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra.

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning.

This study deals with play and the importance of meaning of play in the learning process. The aim is to look in to and analyze four preschool teacher´s beliefs and views about the importance of play for children´s learning and development. The study looks at two different preschools, one based on Reggio Emilia- and the other on Montessori- pedagogy, and the aim is to compare the different views and ways of working that the preschool educators have.The theoretical basis for this study is both rooted in a socio-cultural and constructivist perspective, and deals with the relationships between theoretical concepts mean as play, learning, way of working and pedagogy.The study is based on qualitative research methods that consist of interviews and participant observations. The person?s participants in the study consisted of four active preschool educators, who work in two different preschools.The results of the investigation show that the educators have similar views on the importance of play for the children´s learning process, and this also applies to their way of working.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children?s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were:What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool?Which role does the teacher believe that they should take regarding children?s learning?What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions?To carry out this study, I used a qualitative research method.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha.Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna.

Dagens förskolor har en rad olika krav från brukare, beslutsfattare och samhälle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredställer alla? I denna rapport försöker vi utifrån litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega är en del i en satsning från Haninge kommun som ämnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrån principerna för en trädgårdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vår rapport har vi utgått ifrån kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.