Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt..

Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

En attitydundersökning om fula personbenämningar bland elever och skolpersonal..

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver.

AbstractEmilia Rönnberg.Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12 Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity.

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing..

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

De som idag saknar möjlighet att tillägna sig kunskap om hur en dator fungerar, riskerar att hamna utanför hela den demokratiska processen. Problemet med modern teknologi är att man i de flesta fall måste veta hur den fungerar för att kunna tillgodogöra sig dess funktion. Genom intervjuer och enkäter ger undersökningen indikationer på hur äldre människor över 55 år (seniorer) nyttjar datorer och Internet (IT)..

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehålla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. Där står att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord får finnas med i undervisningen så bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glädje och lust till matematiken är väldigt viktigt för att fånga barnens uppmärksamhet och rapporten Lusten att lära?med fokus på matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat på vad som står skrivet kring matematikverkstäder så borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik förespråkar.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..