Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumärke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.Nivå: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, Varumärke, Kommunikation, Sociala nätverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som är syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi få ökad kunskap och förståelse för hur företag kan bygga upp och stärka sina varumärken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen är kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumärken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats är att företag bygger och stärker sina varumärken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrån vad som är företagets syfte med kommunikationen väljer de socialt media..

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

 Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children?s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher?s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways.

Under våren år 2013 har Emilia Andersson, en designingenjörsstudent på Högskolan i Skövde, utfört ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med projektet var att utveckla en vippgunga vars storlek skulle vara anpassad för barn i åldrarna 1-3 år. Målet var att vippgungan ska kunna säljas över hela världen samt uppfylla den amerikanska standarden och europastandarden för lekredskap.Projektet inleddes med en förstudie och teori-fas, där bland annat litteraturstudie och konkurrentanalys genomfördes och annan information samlades in för att få djupare kunskaper inom ämnet. Därefter började idéer och koncept genereras, som sedan genomgick utvärderingar, så som användartester, vilket ledde till ett slutkoncept. Konceptet utvärderades med hjälp av bland annat hållfasthetsberäkningar och en antropometrisk analys.Den slutgiltiga vippgungan kan trots anpassningen för åldersgruppen, inte bara användas av 1-3-åringar utan också av äldre barn, tack vare att konstruktion och framförallt handtag ger extra lekvärden.

Titel: Det delade spelandet ? om när dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HåkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år.Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen på en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrån Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör därför också vad det är som påverkar kommunikationen såsom samspelet och bemötandet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i språkliga situationer som sker dagligen på förskolan. Vi vill också undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer på den här specifika förskolan.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.