FrÄgestÀllningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning nÀr denne pÄförs bÄde skattetillÀgg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet i Europakonventionen framgÄr att den som en gÄng blivit dömd eller frikÀnd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt Ätal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det sÄ kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central frÄga som lÀnge varit föremÄl för en omfattande diskussion och debatt Àr huruvida det svenska skattetillÀgget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. BÄde i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett pÄförande av skattetillÀgg bör förstÄs som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

MervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster sÀnktes frÄn 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. SÀnkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mÄl om en högre varaktig sysselsÀttning.De flesta utvÀrderingar pÄ sÀnkt mervÀrdesskatt har fokuserat pÄ effekter i konsumentpriser. De utvÀrderingar som genomförts pekar alla pÄ att övervÀltringen i konsumentpris har varit relativt lÄg, varför mervÀrdesskattesÀnkningar sÀllan verkar komma konsumenten till godo.En sÀnkt mervÀrdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag pÄ konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir trÀffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrÀtt över, varför en utvÀrdering pÄ endast konsumentpris Àr allt för begrÀnsad och riskerar att inte fullstÀndigt fÄnga reformens effekter. Denna utvÀrdering utökas till att omfatta effekter pÄ sysselsÀttning, omsÀttning, produktionskostnader och investeringar.DÄ den hÀr typen av reform Àr svÄrutvÀrderad i sin natur, pÄ grund av bristen pÄ kontrafaktiska utfall, tar studien fasta pÄ att det finns grÀnsregioner i Sverige som Àr utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhÄlla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

TillgÀnglighet och rÀtten att deltaga i samhÀllet, oavsett funktionsnedsÀttning eller inte, bör vara pÄ lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mÄl för att undanröja enkelt avhjÀlpta hinder innan utgÄngen av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgÀngligheten pÄ hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjÀlpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen anvÀndes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. BedömningsomrÄdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett anvÀndbar för personer i rullstol, BestÀllningsdisk, Skyltning och Inredning.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Idag Àr information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. PÄ grund av den stora mÀngden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svÄrare resurs att skydda. InformationslÀckage av hemligstÀmplad information blir dÀrmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.InformationslÀckage kan hanteras samt pÄverka organisationer pÄ olika sÀtt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns nÄgon skillnad pÄ hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt pÄverkas av informationslÀckage. Undersökningen inkluderar Àven vad enskilda individer, som pÄ nÄgot sÀtt Àr kopplade till informationssÀkerheten, inom organisationerna anser Àr anledningen till att nÄgon vÀljer att bryta mot informationssÀkerheten och lÀcka information.  En kvalitativ studie har gjorts pÄ sex olika organisationer i Ljungby kommun dÀr vi alltsÄ intervjuat 11 personer med nÄgon anknytning till informationssÀkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr medvetna om problemet informationslÀckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar pÄ skulle pÄverkas vid ett informationslÀckage samt hur detta skulle hanteras.

Detta Àr en kapacitets- och kÀnslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien Àr ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och Àr utförd pÄ uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag frÄn en normalvecka under 2004.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och vÄld inom prehospital akutsjukvÄrd, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkÀter delades ut pÄ ambulansstationer i Uppsala lÀn. Av 67 tillfrÄgade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade pÄ enkÀten. Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av enkÀter som bestod av sex öppna frÄgor som sedan analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet som baseras pÄ ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer Àn varannan utsatts för fysiskt vÄld pÄ nÄgot arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot Àn fysiskt vÄld.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktÀr genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vÀnt oss till vissa nyckelpersoner. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan pÄ redaktionerna nÀr medarbetare hotas? Hur ser den i sÄ fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot fÄr för konsekvenser för det journalistiska arbetssÀttet och ? i förlÀngningen ? Àven demokratin?VÄr forskningsfrÄga blir sÄledes: om, och i sÄ fall varför, journalister pÄ lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fÄtt hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Swedens membership in the European Union have resulted in an internationalcharacterized labour market. The construction sector is the area who employs mostposted workers among the 7400 employees who monthly enters the market. It?s alsothe sector where a big part of the work-related deaths occurs. The purpose of this studyis therefore to contribute to a greater understanding of the regulation regarding postedworkers, their work environment and the consequences of it.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap nÄgra pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien Àr av kvalitativ art och underlaget till studien Àr sju intervjuer som genomfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun. IntervjufrÄgorna har formulerats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tÀnka pÄ nÀr de ska möta ett barn i sorg Àr att vara lyhörd och se till varje barns behov. NÄgra skulle vÀnta pÄ att barnet börjar prata om det, medan nÄgra andra skulle ta upp det med barnet.

Hustillverkning Àr en process som stÀller höga krav pÄ kvalitetstÀnkande för att förhindra annars lÀtt uppkomna reklamationer. SÀvsjö TrÀhus AB (STAB):s nisch Àr att anpassa huset sÄ lÄngt det Àr möjligt efter kundens önskemÄl. Detta komplicerar framtagningsprocessen av husen samt ökar risken för uppkomsten avreklamationer. Under 2006 hade STAB reklamationer motsvarande ca. 3,1 miljoner kronor.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra orsaker till innehĂ„llsförĂ€ndringen i skolans kristendomsĂ€mne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans lĂ€roplan 1962. Metoden Ă€r en litteratur- och dokumentstudie dĂ€r material frĂ„n betydelsefulla utredningar, lĂ€roplaner och nĂ„gra viktiga personer finns med vilka kan sĂ€gas ha pĂ„verkat processen.LĂ€roplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremĂ„l för omprövning och förĂ€ndring och det finns mĂ„nga skĂ€l till den utvecklingen. År 1946 tillsattes pĂ„ regeringens begĂ€ran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-Ă„rs lĂ€roplan. KristendomsĂ€mnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Konflikter Àr inget man kan undvika. De har nÀmligen alltid funnits, och kommer alltid att vara en del av vÄr vardag. De Àr vanligt förekommande i hemmet, med vÀnner, mellan grannar och pÄ arbetsplatsen. Men de existerar Àven mellan företag, och pÄ grund av dagens internationalisering sker det Àven över landsgrÀnserna. DÀr möts inte bara tvÄ olika viljor utan Àven olika kulturer, miljöer, sprÄk och stil, vilket gör det Ànnu viktigare att hitta ett rÀtt verktyg för att hantera konflikten pÄ bÀsta möjliga sÀtt.