The aim of this study is to clarify the Swedish government?s purpose of participating in theEuropean Union Emission Trading Scheme. Taking as its departure point state-centricinternational political economy this study presents three plausible hypotheses on what thepurpose might be. Either it is to promote consumers interests, or to promote the Swedishnational climate goal ?Reduced impact on climate?, or to promote the profit of Swedishcompanies.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ?trygga konsumenter som handlar hållbart?.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran.

Under det senaste århundradet har en rad energieffektiviseringar på enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mål att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften är att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten säger att i och med den lägre kostnaden som uppstår vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller åtminstone inte minska i samma utsträckning som effektiviseringen ökade.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten.

Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gäller att sträva mot en multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) Grundsärskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns när det gäller grundsärskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de båda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de här frågeställningarna samt visar läsaren på vikten av de båda skolformerna ska närma sig varandra. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsärskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i två skilda kommuner på fyra olika skolor för att upptäcka eventuella likheter och skillnader.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).