I Sverige krävs ett så kallat koncessionstillstånd för att få bygga och sedan använda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd, från den tidpunkt då ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet är dels att beskriva den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd men även att granska tidsåtgången för denna process. I rapporten framställs prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt därtill en genomgång av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende på omständigheterna i aktuellt projektet. Därutöver behandlas kortfattat den tillkommande markåtkomstfrågan med tillhörande ersättningsförfarande.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i små företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig revision, som sannolikt träder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förändringar i gränsvärden som istället skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket står inför enutmaning då revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sämre redovisningsunderlag förföretag som väljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagsläget utgör ett skattebortfall på 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda Skatteverkets uppfattning om hur revisionspliktensavskaffande kommer att påverka skattefel i små företag.

Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö.Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner.

Syftet med min studie är att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anställda med funktionsnedsättning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, via så kallad övergång från Samhall AB. Människor med funktionsnedsättning har svårare att nå, få och behålla arbete och exkluderas från arbetsmarknaden, vilket Regeringen har som ambition att förbättra. Samhället ska präglas av mångfald och allas lika rättigheter. Detta innebär bland annat allas rätt till arbete för en fortsatt välfärd.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Psykiatrin är ett aktuellt ämne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att något hemskt våldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgäves sökt hjälp när de anat att något hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det är lätt att genom medias rapportering få uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka är brottsbenägna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och våldsbrott är dock enligt statistik inte påtagligt.

Ända sedan införandet av de svenska ränteavdragsbegränsningarna, som kan leda till nekat avdrag för räntekostnader inom intressegemenskapen beroende på mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Syf-tet med denna uppsats är att utröna reglernas förenlighet med EU-rätten på denna grund.EU-rätten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot etableringsfriheten. Avsteg får dock göras i särskilda fall om hindrande åtgärder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trängande allmänintresse. De hindrande åtgärderna måste vidare ha till syfte att uppnå de anförda rättfärdigandegrun-derna samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.EU-kommissionen menar att reglerna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamhet.

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska Regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

Den svenska Regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från Regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och Regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var Regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för Regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling.

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var Regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall.