Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

I dagsläget har räddningstjänsten i Luleå kommun brandstationer i Luleå centrum, Gammelstad och Råneå som ska kunna undsätta cirka 75 000 invånare på 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i Luleå centrum. Samtidigt står verksamheten inför nya utmaningar då kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision Luleå 2050, för befolkningstillväxt och utveckling. Därför har räddningstjänsten i Luleå, på uppdrag av räddningsnämnden, påbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i Luleå kommun. I denna studie belyses frågan med avseende på responstid och täckningsgrad.

Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den här studien ämnar till att ta reda på vilka orsakerna till flyttning bland unga är och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts är kvalitativ och bygger dels på intervjuer med utflyttade personer från Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och blev därmed bundet att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I december 2010 godkände riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stärka barnets rättigheter i Sverige och som därmed ersätter den strategi som gällt sedan 1999. Strategin innehåller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebär bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. Därtill handlar det även om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

Luleå kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Bakgrund: Svenskarna ligger idag i topp på listan över andelen internetanvändare i befolkningen. Hela 94 procent av Sveriges befolkning använder internet och av dem har hela 84 procent någon gång handlat på internet. E-handeln växer så det knakar och det gör att konsumenternas krav på leveransservice ökar. Man kan se det som att leveransservice har utvecklats till ett nytt konkurrensmedel för att kunna överleva på en hårt konkurrensutsatt marknad.Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att undersöka och analysera svenska ehandelsföretags leveransservice för att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av leveransservice. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor utformats:Hur arbetar utvalda svenska e-handelsföretag med leveransservice som konkurrensmedel?Hur lever utvalda svenska e-handelsföretag upp till konsumenternas krav på leveransservice?Metod och tillvägagångssätt: Datainsamling har skett genom två metoder.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

Nära hälften av Sveriges befolkning är idag fet eller överviktig. Att vikten ökar beror på att energiintaget överstiger energiutgifterna vilket leder till att kroppen lagrar in överskottet som fett. Orsakerna till detta överskott kan vara många men felaktiga kostvanor och fysisk inaktivitet är stora problem. Kopplat till den stora utbredningen av fetma och övervikt pågår en ständig utveckling av fetmabehandlingar samtidigt som industrin för viktminskningsprodukter blomstrar. En metod som används i viktminskningssyfte är lågkaloridieter och dessa finns i två olika varianter, very low calorie diet (VLCD) och low calorie diet (LCD).

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.