Sökresultat:
461 Uppsatser om Regelverket för emittenter - Sida 18 av 31
Upplysningskrav enligt IFRS 3 - varför har de i sÄ stor utstrÀckning inte efterlevts?
Under vÄren 2006 publicerades de första Ärsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gÄngen varit tvunget att tillÀmpas fullt ut. NÀr branschens sakkunniga började gÄ igenom dessa Ärsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lÀmnat alla de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvÀrv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda pÄ vilka anledningar som ligger bakom dessa utelÀmnade upplysningar. UtifrÄn delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.
Hur den nya revisionsstandarden upplevs av revisorer och företag - en fallstudie av Ăhrlings Price Water House Coopers samt E.ON och Vattenfall
1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Ăhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.
FörÀlder till profession. : En studie om socialarbetares arbete med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar i RumÀnien.
SammanfattningStudien Àr Àmnad för dem som Àr intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att nÀrmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar som Àr ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i RumÀnien, mÄlar studien upp en bild av hur socialt arbete Äterskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ socialarbetares praktiska arbete i RumÀnien med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar. De tvÄ forskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? För att uppnÄ studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.
Vad vill revisorer förmedla? : revisionsberÀttelsen ur revisorers perspektiv
RevisionsberÀttelsen Àr i mÄnga fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och Àr sÄledes en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering Àr ett viktigt verktyg vad gÀller kommunikation inom revisionen framgÄr av den debatt som skjutit fart de senaste Ären. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv pÄ revisionsberÀttelsen. DÄ olika intressenter visat sig ha skilda Äsikter i debatten om revisionsberÀttelsens innehÄll, önskar vi Àven att undersöka om vad revisorerna vill förmedla pÄverkas av vilka intressenter de anser Àr viktiga.Genom en enkÀtundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberÀttelsen. EnkÀten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som Àr medlemmar i branschorganisationen FAR.
Automation och Standardisering
Inom EU finns ett regelverk som strÀvar efter interoperabilitet att det ska vara lÀtt att kunna resa och göra affÀrer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tÄg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfÀrdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gÀller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pÄgÄende och kommande projekt. För att nÄ detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhÄllande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hÀnvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet Àr att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen pÄ helt nya strÀckor i Sverige och internationellt. Detta Àr nÄgot som Ànnu inte Àr standardiserat.
Kan lÀrande pÄverka instÀllningen gentemot tvingande administrativa förÀndringar?: En longitudinell studie inom fastighetsbranschen
Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.
PÄföljder, Microsoft mot Kommissionen
Microsoftdomen grundar sig i att Microsoft vÀgrat lÀmna ut interoperabilitetsinformation till en av sina konkurrenter (Sun). Sun menar att detta konstituerar ett missbruk av dominerande stÀllning och lÀmnar in ett klagomÄl till Kommissionen som pÄbörjar en utredning. Kommissionen börjar dessutom pÄ egen hand utreda huruvida Microsofts integration av Windows Media Player i sitt operativsystem (Windows) kan utgöra ett missbruk. Den 17 september 2007 blev Microsoft dömda av FörstainstansrÀtten för missbruk av dominerande stÀllning. Detta ledde till ett par pÄföljder för Microsofts del.
Frikoppling eller samordning? : En studie om avskaffandet av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2 företag.
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.
"Han Àr inte en elev som slÀnger sej över skolböckerna nÀr han kommer hem" : Hur elever beskrivs i ÄtgÀrdsprogram
Under senare Är har arbetet med skolornas ÄtgÀrdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hÄrdare. Den hÀr studien grundar sig pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys gjord pÄ en skolas samtliga ÄtgÀrdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien Àr att se hur elever beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen och vad skolans ÄtgÀrder bestÄr av.Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade pÄ att eleverna konstrueras pÄ ett i huvudsak negativt sÀtt och detta kan enligt tidigare forskning fÄ stora konsekvenser för hur elever ser pÄ sig sjÀlva och sina skolsvÄrigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med dÄ nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gÄng pÄ gÄng möter beskrivningar av sina svÄrigheter och tillkortakommanden. SjÀlvuppfattningen pÄverkas i hög grad av upplevelsen att inte behÀrska de krav omgivningen stÀller.
Att anvÀnda dagvatten frÄn begravningsplatser till bevattning
Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdar och lÀste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att anvÀnda spillvatten som bevattningsvatten. Jag sÄg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning.
Ett av de viktigaste grönomrÄdena Àr begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. FrÄgan som ska behandlas i denna rapport Àr: Kan dag- och drÀnvatten frÄn begravningsplatser anvÀndas till bevattning av begravningsplatser i stÀllet för att anvÀnda sig av kommunalt vatten? Att anvÀnda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser Àr att utnyttja en resurs som vi i Sverige Àr bortskÀmda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och drÀnvatten frÄn begravningsplatser kan anvÀndas till bevattning.
En rÀkenskapens tid för bostadsrÀttsföreningar : - "En katt bland hermeliner..."
FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av avskrivningsmetod förbostadsrĂ€ttsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstĂ„s och hanteras?Syfte: Den hĂ€r studien har en ambition att kartlĂ€gga och förstĂ„ effekterna av enförĂ€ndrad tillĂ€mpning i frĂ„ga om matchnings- och avskrivningsmetod för olikaintressenter pĂ„ bostadsrĂ€ttsmarknaden, och slutligen ge förslag pĂ„ hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstĂ„s.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsĂ€rskilt utvalda intressenter. Ăven information frĂ„n Ă„rsredovisningar, debattartiklar,pressmeddelanden, och liknande har anvĂ€nts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte frĂ„n progressiv avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrĂ€ttsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansrĂ€kningen.
Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.
Banken och Basel 2 : Hur de svenska storbankerna förhÄller sig till kapitaltÀckningsregelverket
Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagslÀget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlÄningen ökat lavinartat runt om i vÀrlden det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhÄlla ett stabilt finansiellt system krÀvs förtroende och för att vÀrna om detta, och dÀrmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlÀngningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltÀckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv frÄn EU.
Ekumeniska arbetsplatser En empirisk studie med fokus pÄ yrkesroll och yrkesidentitet
Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.
IAS 40s fördelar respektive nackdelar : enligt branschens aktörer
Syfte: Vi vill undersöka om de noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt vÀrde alternativt till anskaffningsvÀrde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen Àr vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbestÄndens vÀrdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de bÄda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i tvÄ fastighetsbolag skall vi med hjÀlp av tvÄ intervjuer med revisorer samt tvÄ intervjuer med fastighetsvÀrderare och en intervju med en aktieanalytiker kartlÀgga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrÄn insamlandet av primÀr data.