I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, Regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur Regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid..

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya Regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta Regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

Uppsatsen behandlar kvarstad på fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgång görs därför av det Regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nämligen rättegångsbalken, samt det internationella Regelverk som styr kvarstad på fartyg, nämligen arrestkonventionen från år 1952. Kvarstad på fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsanspråk varför det endast är dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionsländerna möjlighet att tillämpa sina nationella Regelverk i tillägg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen även belyser de skillnader som finns mellan svensk rätt och andra länders tillämpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsanspråk syftar till att säkerställa en fordran för senare utmätning, uppsatsen behandlar därför även slutligen verkställighet av kvarstad.

Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska Regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande Regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans Regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka Regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Bostadsrättsföreningarnas val mellan K2- och K3-Regelverket har fått stor uppmärksamhet i media. Där beskrivs det som att bostadsrättsföreningarna hamnat i kläm på grund av att varken K2- eller K3-Regelverket är anpassat för just bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsorganisationerna står inför ett stort beslut då dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frågan.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för bostadsrättsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-Regelverk till bostadsrättsföreningarna. Förståelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som påverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrättsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat Regelverk och K3 som är ett principbaserat Regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-Regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat Regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Det här examensarbetet berör definition och utveckling av ett Regelverk och en prototyp för automatiserad optimering av sjuksköterskors arbetsschema hos företaget Telefonakuten AB som bedriver sjukrådgivning dygnet runt åt bland annat landsting och försäkringsbolag. Examensarbetet genomfördes som en del i ett större projekt för ett bemanningsplaneringssystem där den automatiserade optimeringen var tänkt att ingå i en schemaläggningsdel. Problemet som den automatiserade optimeringen syftar till att lösa var dels att ledningen på Telefonakuten ville bättre anpassa sin bemanning mot sitt faktiska behov för att få bättre lönsamhet i verksamheten, dels att underlätta för administratörer på Telefonakuten då manuell optimering av arbetsscheman var mycket tidskrävande.Som mål för examensarbetet definierades att genom undersökning ta fram de schemaläggningsregler som optimeringen ska tillämpa, att implementera dessa som ett Regelverk, att ta fram en prototyp för en optimeringsfunktion samt att testa prototypen. Arbetet genomfördes i en utredningsfas och en implementationsfas där den förstnämnda upptog större delen av tiden då problemställningen visade sig vara mer komplex än vad som först uppskattats.Resultatet av examensarbetet är att schemaläggningsregler har kunnat definieras, ett Regelverk är implementerat och en prototyp för optimeringen är skapad. Dock har testning av prototypen ej genomförts så målen för examensarbetet är bara delvis uppnådda..

Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal nyemissioner tillsammans med tolkningssvårigheter av gällande Regelverk anses föreligga. Vidare hävdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska länder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jämförelse har gjorts med ett antal europeiska länder för att utröna huruvida påståendet stämmer.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess Regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets Regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden Regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-Regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett Regelverk som de ska följa. K-Regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje Regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket Regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-Regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett Regelverk som de ska följa. K-Regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje Regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket Regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-Regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett Regelverk som de ska följa. K-Regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje Regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket Regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt Regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska Regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaRegelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med Regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.